En kraftfull princip i finsk energipolitik är att minska sitt energiberoende av Ryssland och nu har Finlands riksdag gjort precis tvärtom. Foto: Mikhail Klimentyev
En kraftfull princip i finsk energipolitik är att minska sitt energiberoende av Ryssland och nu har Finlands riksdag gjort precis tvärtom. Foto: Mikhail Klimentyev

Finlands farliga affär med Vladimir Putin

Publicerad

Åsa Romson och Vladimir Putin bygger kärnkraftverk tillsammans. Vad tycker Miljöpartiets medlemmar om detta?

Finlands riksdag gav i går grönt ljus, med 115 röster mot 74, till att bolaget Fennovoima får bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki, 14 mil över Bottenviken till Skellefteå. Den största enskilda ägaren i Fennovoima med 34 procent är det ryska helstatliga kärnkraftsbolaget Rusatom som ska leverera reaktorn till bygget.

Men svenska SSAB är också delägare Fennovoima. När SSAB i augusti köpte den finska ståljätten Rautarukki blev man även ägare till 3,1 procent i kärnkraftsbolaget. Svenska staten och regeringen är i sin tur via helstatliga LKAB delägare i SSAB med 2,2 procent av aktiekapitalet.

Var det någon som hörde Miljöpartiet i valrörelsen kräva att statliga LKAB måste sälja sina aktier i SSAB? Nej, Åsa Romson är nu vice statsminister och delägare i Fennovoima med Vladimir Putins Rusatom.

SSAB räknar via sitt delägarskap i Fennovoima med att säkra 40 megawattimmar el till sina anläggningar i Finland, och avser därför att behålla sina kärnkraftsaktier. 2024 är det tänkt att reaktorn i Pyhäjoki ska vara i gång.

Det är klokt och klimatsmart av Finland att investera i kärnkraft. Men det är av flera skäl fullständigt vansinnigt att göra det tillsammans med Putins kärnkraftsbolag. En kraftfull princip i finsk energipolitik är att minska sitt energiberoende av Ryssland och nu har Finlands riksdag gjort precis tvärtom.

Dessutom finns det en säkerhetsaspekt som måste beaktas. Kärnkraftsexperter utanför Ryssland är inte direkt överförtjusta i den reaktortyp som Rusatom ska leverera - med hänvisning till dess tveksamma säkerhetsnormer.

Vad är det då som har fått Finland att gå in i detta vansinniga projekt? Pengar naturligtvis, eftersom Vladimir Putin ser till att subventionera exporten av ryska kärnkraftsreaktorer. Ryssland köper alltså in sig i andra länders energiproduktion och skaffar sig på så sätt ett strategiskt inflytande över en central samhällsfunktion.

Energipolitik är också säkerhetspolitik.

Det inser naturligtvis Finlands regering, fast Putins pengar smällde högre. För att försöka blidka den hårda kritiken mot det ryska delägarskapet tog man i september det symboliska beslutet om att det "inhemska" ägandet i Fennovoima måste vara minst 60 procent.

De Gröna lämnade i september regeringen i protest och partiordföranden Ville Niinistö konstaterande - helt korrekt - att beslutet innebär ett allvarligt återfall i "finlandisering", det vill säga den finska undfallenhet mot sovjetiska intressen som var vanlig under kalla kriget.

I Sverige sitter de gröna kvar i regeringen. Inte ett knyst om att svenska staten bygger kärnkraft med Ryssland. Inte ett ord om att LKAB måste avyttra sitt ägande i SSAB.

Åsa Romson kan åtminstone ringa den förre centerordföranden Maud Olofsson som sitter i LKAB:s styrelse. För staten ska givetvis inte bygga och äga kärnkraftverk med Ryssland.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida