Kiosken på Blekingesjukhuset var stängd i torsdags. Orsak? Landstinget driver kiosken i egen regi. På grund av att landstingets ekonomi är helt under isen råder anställningsstopp. När de som normalt arbetar i kiosken var sjuka åkte stängt-lappen upp.
- Vi får inte ta in några timvikarier. Vi var tvungna att stänga fast kunderna tycker att det är hemskt, säger Catharina Hagberg, avdelningschef för cafeteriorna på sjukhuset.
Runt 900 personer handlar i kiosken en vanlig dag. Det borde alltså vara en lönsam butik och sålunda ren idioti att inte ta in timvikarier. Det anställningsstopp som ska leda till besparingar leder i detta fall till förlust för landstinget.
Visst är regler till för att följas. Men inte när de får helt motsatt effekt. Då måste chefer ta sitt ansvar och göra det rätta. Det borde vara lätt som en plätt när beslutet gynnar såväl ekonomin som patienter, anhöriga och övriga anställda. Men icke.
Detta dårstopp hade aldrig inträffat om kiosken drivits av ett privat företag. Där vet man vikten av att vårda intäkter och kunder.

Många landsting har lagt ut driften av kiosker och cafeterior på privata företag. Olika anbudsgivare har fått slåss om kontrakten. Men det fungerar inte friktionsfritt. Landstingens politiker och tjänstemän kan inte låta bli att lägga sig. Hux flux fattar man beslut om vad kioskerna ska få sälja. Eller snarare inte sälja.
De flesta landsting har bestämt att kiosker och fik i sjukhuslokaler inte får sälja cigaretter och snus. Moralistiskt i överkant kan man tycka. För det lär inte få en enda person att sluta röka eller sluta snusa. Men landstingsöverheten vill på detta vis tyst demonstrera för undersåtarna att det är hälsofarligt med tobak.
Här uppstår ett nytt problem. Omsättningen för sjukhuskiosken faller rejält när cigg och snus försvinner ur sortimentet. Man tappar inte bara inkomster från tobaksprodukter, de förtappade nikotinisterna köpte ju annat också: frukt, godis och tidningar. Tvingas man ändå i väg handlar man allt på ett ställe.

Alla problem har en lösning. Västernorrlands landsting införde tobakssäljförbudet 2001. Där tvangs man snabbt kompensera med hyressänkning för de drabbade kioskägarna.
I Växjö, där stoppet kom för ett år sedan, fick Pressbyrån dra ned arbetstiden för sina anställda sedan en del av kundunderlaget försvann.
Vem har vunnit något då? Ingen. Däremot har en del av skattebetalarnas pengar gått upp i rök på meningslösa moraldemonstrationer.
Många av Sveriges landsting har dålig ekonomi, Västernorrland är ett av dem. Då gäller det att tjänstemän och politiker ägnar sin energi åt det viktiga; att ge bra sjukvård, omsorg och kollektivtrafik. Cafeterior och kiosker bör skötas av privata företag. Också när de ligger i sjukhusfastigheter. Och affärsidkarna bör få bestämma sitt sortiment helt på egen hand.