Alkolåset är en ganska fantastisk uppfinning. Det kan inte bara rädda innehavarens liv och lemmar, utan även omgivningens, till skillnad från säkerhetsbältet. Om det fanns alkolås i alla bilar skulle människor antagligen börja ändra sitt beteende och lära sig att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Många skulle förmodligen kunna räddas från en tillvaro som alkoholister. Alkolåset skulle kunna "larma" och avslöja ett missbruk långt innan familj och vänner börjat ana ugglor i mossen.
Det borde finnas alkolås i alla bilar. Det gör det dock inte, och Sverige kan inte införa det kravet på egen hand. Enligt EU skulle det vara ett handelshinder. Men regeringen har andra idéer. Den 30 december skrev infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd på Expressens debattsida att försöket med alkolås för rattfylleridömda kommer att permanentas.

Detta försök har pågått sedan 1999. Idén är att rattfylleridömda får behålla sitt körkort mot att de går med på att köra med alkolås under två år. Det har kostat att vara med: 1000 kronor i anmälningsavgift, 5 300 kronor i deltagaravgift. Eventuella böter har den dömde betalt som vanligt.
Nu ska deltagaravgiften bort, meddelar regeringen. Men det blir inte gratis; det ska kosta runt 340 kronor i veckan.
Denna kostnad gör idén problematisk. Indraget körkort hör visserligen inte formellt till straffet för rattfylleri, men eftersom indragningens tidsomfattning avgörs av straffets skärpa, blir det i praktiken en del av straffet. Och man kommer alltså att kunna köpa sig fri från straff - om man kan betala för sig. Det är ingen bra rättsprincip.

Elmsäter-Svärd motiverar reformen med att människor som blir av med körkortet också kan bli av med jobbet, och sålunda "försättas i utanförskap". Dessutom kan det försvåra "livspusslet", skriver ministern.
Det är förstås sant. Men det är stötande att lagstiftarna ska värna särskilt om människor med bra inkomst, innanförskap och livspussel. En förtidspensionär eller arbetslös ska ha inte ha mindre chans till ett sundare och säkrare billiv än den som aktivt hedrar regeringens arbetslinje.
Rent praktiskt spelar kostnaden också roll. Bara 11 procent av de dömda har deltagit i försöksprogrammet. Motivet för att inte delta var ofta att det kostade för mycket. Och medianinkomsten var 33 procent högre bland deltagarna i programmet än bland dem som inte ville delta, enligt en utredning.
Men den största invändningen är alltså principiell. Om det ska kosta, bör kostnaden i så fall vara relaterad till inkomsten, precis som dagsböterna. Det bästa vore dock om alla nya bilar förseddes med alkolås. Regeringen Persson var inne på att söka tillstånd i Bryssel om att Sverige skulle få bli unionens försöksland vad gäller alkolåslag.
Den tåten borde alliansregeringen dra vidare i. Hårt.