På lördag - på årsdagen av 11-septemberattackerna - planerar en kyrka i Florida att bränna hundratals exemplar av Koranen. Den spektakulära aktionen är bara den senaste i raden av hatiska attacker mot islam och muslimer i USA.
Nyligen blev en muslimsk taxichaufför knivhuggen i New York, en plastgris kastades in i en moské i Kalifornien och runt om i landet har moskéer vandaliserats. Vad är det då som har hänt? Ett nytt terrordåd? Nej, ett muslimskt kulturcenter planeras några kvarter från Ground Zero i New York.
Denna icke-händelse har utlöst något av en islamofob våg i USA. Samma USA som visade upp sin bästa sida efter 11-septemberattackerna släpar nu sina egna ideal i smutsen. Då vägrade man bestämt att ta ut hämnden på landets muslimska minoritet. Republikanen George W Bush besökte en moské och kallade islam för en fredens religion. USA:s muslimer kunde stolt konstatera att de var betydligt bättre integrerade i det amerikanska än sina bröder och systrar i Europa.
Nu verkar denna tolerans ha flugit all världens väg. Den amerikanska högern vältrar sig i misstänkliggöranden av islam i svallvågorna efter moskédebatten i New York. Hatet mot Obama gifts samman med klassisk islamofobi och bildar en frätande syra. Bedrövade muslimer vittnar i New York Times om sin oro över framtiden. Har de överhuvud taget en framtid i frihetens förlovade land?
Även i Europa trappas den hätska retoriken upp. De senaste veckorna har romerna utsetts till unionens nya syndabockar. Denna diskriminerade grupp stämplas nu i kollektiva termer som tjuvaktig och utvisas under de mest förnedrande former.
Deras medborgerliga rättigheter och mänsklighet tas ifrån dem i land efter land. Det är som om Europa har glömt bort sitt förflutna. Som om århundranden av förföljelser och Förintelsen aldrig ägt rum.
Man kan fundera över om det finns paralleller mellan utvecklingen i USA och den i Europa. Den ekonomiska krisen har fått hopplösheten att breda ut sig. Då ligger det nära till hands att peka ut en minoritet som syndabock för de dåliga tiderna, visar erfarenheten.
Men såväl USA som Europa borde ha förmågan att höja sig över den lockelsen. Tillsammans utgör man demokratins och de mänskliga rättigheternas högborg på jorden. Om inte ens västvärlden orkar leva upp till sina vackra och viktiga ideal, vilka andra länder ska då göra det?
Bokbålet på lördag är på samma gång en galen pastors tilltag och en varningsklocka för hela västvärlden.