Foto: Nils Jakobsson / Bildbyrån
 Foto: Nils Jakobsson / Bildbyrån

Expressen Ledare: Värna de obekväma

Publicerad

Sverige har en lång tradition när det gäller transparens och öppenhet. Världens äldsta tryckfrihetsförordning är med rätta en källa till stolthet. Men det finns också risker med den självbild vi har.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Per Kornhall är en av Sveriges främsta skolexperter och en vass skoldebattör. Det var en av anledningarna till att han anställdes som skolstrateg av Upplands Väsby.

Men med sin kritik av det fria skolvalet och kommunaliseringen tycks Kornhall snabbt ha blivit för vass för den borgerliga kommunledningen. Häromveckan avskedades han – det allra tyngsta vapnet en arbetsgivare kan ta till mot en arbetstagare.

Per Kornhall menar att orsaken är hans deltagande i skoldebatten. Kommundirektören, en av de som anklagats för att vilja sätta munkavle på Kornhall, försäkrar dock i ett pressmeddelande att det visst är högt i tak i kommunen.

Offentlighetsprincip, meddelarfrihet och efterforskningsförbud diskuteras ofta som något högtidligt och abstrakt – höjt över vardagligheterna, intressant möjligen för grävande reportrar.

Men reglerna handlar i allra högsta grad om det konkreta och de är relevanta för alla medborgare. Det är via läckta handlingar från Trafikverket som vidden av myndighetens felräkningar är på väg att bli kända. Och det är källor på Försäkringskassan som avslöjar en hög chef som befordrar sin egen flickvän.

Öppenhet och transparens är helt enkelt den bästa revisorn. De bidrar till att våra skattemedel används så effektivt som möjligt.

I praktiken blåser det dock ofta snålt kring de visselblåsare som träder ut i offentligheten. Visst hyllas de. Men det går inte att leva på mediala ryggdunkningar, man kan inte äta rättfärdighet.

Per Kornhall går nu utan lön tills att hans ärende kan tas upp av Arbetsdomstolen. Och konsulten Karin Törnqvist, som avslöjade tvivelaktiga affärer i Göteborg, får fortfarande inga jobb i staden. Den som visslar i Sverige riskerar helt enkelt sin privatekonomi.

Sverige har en lång tradition när det gäller transparens och öppenhet. Världens äldsta tryckfrihetsförordning är med rätta en källa till stolthet. Men det finns också risker med en sådan självbild. För i det som borde vara offentlighetsprincipens guldålder – när handlingar är inte bara är teoretiskt möjliga att gräva fram i arkiv, utan också potentiellt nåbara för alla på nätet – inskränks den i stället. Sedan EU-inträdet har sekretessen skärpts vid över 60 tillfällen och meddelarfriheten har avskaffats i ett tiotal fall.

Samtidigt har alliansregeringen släpat benen efter sig i arbetet med en offentlighetsprincip som är anpassad för en tid då välfärdstjänster ofta utförs av privata företag.

Just nu ligger ett utredningsförslag på arbetsmarknadsminister Elisabet Svantessons bord som skulle kunna stärka skyddet för visselblåsare. Den som slår larm föreslås till exempel kunna få skadestånd om arbetsgivaren hämnas och företag ska också underlätta för dem som vill vissla.

Det är en möjlighet för det offentliga Sverige att åter slå in på en väg av mer – inte mindre – öppenhet. Den måste vi gripa.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag