HÅRT ARBETE. Thomas Edisons definition av geni: En procent inspiration och 99 procent svett. Foto: AP
HÅRT ARBETE. Thomas Edisons definition av geni: En procent inspiration och 99 procent svett. Foto: AP

Expressen Ledare: Ny svart skoldag

Publicerad

Tisdagen blev det hårda uppvaknandets dag för dem som tänkt att svenska skolbarn må vara dåliga på trist strunt som multiplikationstabellen och Hallands floder - men de kommer att klara sig bra ändå, för de är ju så kreativa!

Fel, fel, fel.

Pisas prov i "creative problem-solving", kreativ problemlösning, visar att svenska 15-åringar är kreativa medelmåttor, och knappt ens det. OECD-medelvärdet har satts till 500 poäng, Sverige har 491. De bästa problemlösarna i världen är de elever som är bäst också på ämneskunskaper: Singapore (562), Sydkorea (561), Japan, Hong Kong och, högst i Europa, Finland (523). Men alla de utvecklade länder vi vill och bör jämföra oss med, från Australien och USA till Frankrike och Tyskland, får bättre resultat än Sverige.

Svenska elever är bäst på den enklaste sortens problem, som kräver nyfikenhet. De är sämre på uppgifter som kräver uthållighet och målfokusering. De är sämst på uppgifter som kräver kritiskt granskande och reflexion över strategier.

Arbetsgivare i dag ropar efter självgående, uppfinningsrika, flexibla medarbetare. Det är därför OECD infört ett kreativitetsprov. Och för ett litet exportberoende land som Sverige är sådana förmågor avgörande. Läget är helt enkelt kritiskt.

Resultatet är ett nytt bevis för att svenska elever brister i uthållighet. I lyckade skolsystem har man höga förväntningar på alla elever och kräver att de anstränger sig. Då blir de duktiga i sina ämnen - och kreativa. Inte kreativa i "alla kan dansa"-bemärkelse utan kreativa i Thomas Edisons bemärkelse: "Geni är en procent inspiration och 99 procent perspiration".

Det behövs ett kulturskifte i den svenska skolan. Eleverna måste lära sig att allt inte kan vara roligt. Dessutom behöver de mer undervisning och mindre av "forska på egen hand". Föräldrarna måste börja inpränta vikten av kunskap och ansträngning hos sina barn i stället för att springa och klaga hos rektor över dåliga betyg.

Framgångsrika skolländer lägger stora resurser på lärarna, men svenska lärare har försummats. De släpar inte bara efter lönemässigt, dessutom är fortbildningen eftersatt.

Kommunerna tar inte sitt ansvar. Lärarlyftet är ett försök att kompensera för detta, men det räcker inte. Fortbildningen måste vara obligatorisk och regelbunden. Dessutom borde lärarnas kompetens utvärderas regelbundet. När lönen sedan sätts efter formell och reell kompetens - då höjs lärarnas status på riktigt, visar forskning.

Slutligen måste politikerna skärpa sig ordentligt. Sluta skjut förslag från höften. Lyssna till vad forskningen säger.

Partier som försöker vinna opinionspoäng på populistiska skolförslag borde få underkänt av väljarna. Skolan må bli en valfråga, men den är framför allt en ödesfråga.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida