KRAFTFULLA INSATSER BEHÖVS. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, trots det är det märkligt tyst i frågan om deras situation. På bilden Catrina, 2, från Rumänien. Foto: AP Foto: Vadim Ghirda
KRAFTFULLA INSATSER BEHÖVS. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, trots det är det märkligt tyst i frågan om deras situation. På bilden Catrina, 2, från Rumänien. Foto: AP Foto: Vadim Ghirda

EU måste ta tag i romernas öde

Publicerad

Romska tiggare har de senaste åren blivit en del av gatubilden i flera svenska städer. Det kan ge intryck av att det uppstått nya sociala problem.

Men anledningen till att romer tigger i vinterkylan i Sverige är att situationen är ännu värre i deras hemländer. Den fria rörligheten inom EU och visumfriheten gentemot Serbien har bara gjort den misär som många romer lever i synlig även i Sverige.

I Östeuropa och på Balkan lever många romer i kåkstäder utan vare sig el eller rinnande vatten. I kandidatlandet Serbien vilar hotet om tvångsvräkning hela tiden över många romska samhällen. Om romerna ens erbjuds evakueringsbostäder ligger de ofta långt från andra samhällen och kommunikationer. De lokala myndigheterna tycks sträva efter segregation.

Därför är det dessvärre inte förvånande att en stor del av de medel som EU avsatt till projekt riktade mot romer i unionen och i kandidatländerna står outnyttjade på konton i Bryssel. Det tycks helt enkelt saknas politisk vilja. Diskrimineringen och bristen på arbeten och bostäder är bara symptom på det verkliga problemet - antiziganismen.

För hur ska man annars förklara att frågan om romernas situation - det förmodligen värsta brottet mot mänskliga rättigheter på vår kontinent i vår tid - inte står högre upp på dagordningen. Romerna lever kortare liv än sina europeiska bröder, saknar ofta utbildning och är regelmässigt diskriminerade. Många av dem saknar dessutom papper och är i praktiken statslösa, vilket innebär att de inte har tillgång till vård på samma villkor som andra i sina länder. Och det handlar inte om någon liten grupp. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, det är fler människor än i hela Grekland. Trots det är det märkligt tyst om frågan. Inga toppmöten hålls om antiziganismen, inga hårda krav ställs på kandidatländerna.

Det talas ofta om att EU har såväl mjuk som hård makt. Det är dags att unionen börjar använda båda för att få fart på frågan. Kraftfulla insatser för att integrera romer i samhället måste bli ett krav för att låta länder som Serbien bli medlemmar i unionen. Och Rumäniens rätt till EU-bidrag skulle kunna knytas till krav på att landet tar hand om alla sina medborgare. Den fria rörligheten får inte bli ett carte blanche för dessa länder att inte ta hand om sina egna medborgare.

Samtidigt får vi inte glömma bort att se oss själva i spegeln. I Sverige hindrades romer in på 60-talet från att utnyttja sin rösträtt, romer tvångssteriliserades och deras barn tvångsomhändertogs. Än i dag saknar 80 procent av svenska romer en komplett grundskoleutbildning, medellivslängden är betydligt kortare och diskrimineringen på arbets- och bostadsmarknaden omfattande.

Antiziganismen är dessvärre ett virus som inget europeiskt land är vaccinerat mot.

"Kraftfulla insatser för att integrera romer måste bli ett krav för att låta länder bli EU-medlemmar

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag