ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
KRAFTFULLA INSATSER BEHÖVS. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, trots det är det märkligt tyst i frågan om deras situation. På bilden Catrina, 2, från Rumänien. Foto: AP Foto: Vadim Ghirda
KRAFTFULLA INSATSER BEHÖVS. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, trots det är det märkligt tyst i frågan om deras situation. På bilden Catrina, 2, från Rumänien. Foto: AP Foto: Vadim Ghirda

EU måste ta tag i romernas öde

ANNONS:

Romska tiggare har de senaste åren blivit en del av gatubilden i flera svenska städer. Det kan ge intryck av att det uppstått nya sociala problem.

Men anledningen till att romer tigger i vinterkylan i Sverige är att situationen är ännu värre i deras hemländer. Den fria rörligheten inom EU och visumfriheten gentemot Serbien har bara gjort den misär som många romer lever i synlig även i Sverige.

I Östeuropa och på Balkan lever många romer i kåkstäder utan vare sig el eller rinnande vatten. I kandidatlandet Serbien vilar hotet om tvångsvräkning hela tiden över många romska samhällen. Om romerna ens erbjuds evakueringsbostäder ligger de ofta långt från andra samhällen och kommunikationer. De lokala myndigheterna tycks sträva efter segregation.

Därför är det dessvärre inte förvånande att en stor del av de medel som EU avsatt till projekt riktade mot romer i unionen och i kandidatländerna står outnyttjade på konton i Bryssel. Det tycks helt enkelt saknas politisk vilja. Diskrimineringen och bristen på arbeten och bostäder är bara symptom på det verkliga problemet - antiziganismen.

För hur ska man annars förklara att frågan om romernas situation - det förmodligen värsta brottet mot mänskliga rättigheter på vår kontinent i vår tid - inte står högre upp på dagordningen. Romerna lever kortare liv än sina europeiska bröder, saknar ofta utbildning och är regelmässigt diskriminerade. Många av dem saknar dessutom papper och är i praktiken statslösa, vilket innebär att de inte har tillgång till vård på samma villkor som andra i sina länder. Och det handlar inte om någon liten grupp. Upp till tolv miljoner romer tros vara invånare i EU, det är fler människor än i hela Grekland. Trots det är det märkligt tyst om frågan. Inga toppmöten hålls om antiziganismen, inga hårda krav ställs på kandidatländerna.

Det talas ofta om att EU har såväl mjuk som hård makt. Det är dags att unionen börjar använda båda för att få fart på frågan. Kraftfulla insatser för att integrera romer i samhället måste bli ett krav för att låta länder som Serbien bli medlemmar i unionen. Och Rumäniens rätt till EU-bidrag skulle kunna knytas till krav på att landet tar hand om alla sina medborgare. Den fria rörligheten får inte bli ett carte blanche för dessa länder att inte ta hand om sina egna medborgare.

Samtidigt får vi inte glömma bort att se oss själva i spegeln. I Sverige hindrades romer in på 60-talet från att utnyttja sin rösträtt, romer tvångssteriliserades och deras barn tvångsomhändertogs. Än i dag saknar 80 procent av svenska romer en komplett grundskoleutbildning, medellivslängden är betydligt kortare och diskrimineringen på arbets- och bostadsmarknaden omfattande.

Antiziganismen är dessvärre ett virus som inget europeiskt land är vaccinerat mot.

"Kraftfulla insatser för att integrera romer måste bli ett krav för att låta länder bli EU-medlemmar

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
Anmäl till Pressombudsmannen
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: