Ett terrordåd mot
yttrandefriheten

Publicerad

"2015: Ännu inga attentat i Frankrike. - Vänta. - Man har ända till i slutet av januari på sig att meddela sina nyårslöften"

Så löd en satirteckning med en skäggprydd krigare med kalasjnikov i det senaste numret av Charlie Hebdo. Den visade sig bli otäckt profetisk. Charb, pennan bakom teckningen, är nu mördad - i likhet med nio kolleger.

Massakern på tidningen Charlie Hebdos redaktion är ett fruktansvärt angrepp på yttrandefriheten. Exakt vem eller vilka som står bakom det till synes välplanerade terrordådet är ännu okänt. Men det finns tecken som tyder på att gärningsmännen är militanta jihadister.

Charlie Hebdo är en typ av tidning som inte riktigt finns i Sverige: Frihetligt vänstersinnad med en mix av satirteckningar, krönikor och undersökande journalistik. En veckotidning med låg upplaga som ändå slåss i en hög viktklass.

Drift med fundamentalister och religioner har alltid varit en del av tidningens DNA. Tidningen slår åt alla håll - ofta samtidigt. Den har kritiserats av katolska, muslimska och judiska organisationer.

Efter publiceringen av Muhammed-karikatyrerna blev det uppenbart att priset för drift med islam kunde bli högt. Många västerländska medier blev försiktigare med att publicera den typen av material.

Den typen av självcensur har Charlie Hebdo gjort allt för att bekämpa. Tidningen publicerade Muhammed-karikatyrerna från Jyllands-Posten utan att tveka. Och man har senare publicerat fler karikatyrer av profeten.

Den kompromisslösa inställningen gjorde tidningen till en måltavla. Efter att profeten Muhammed skämtsamt uppgavs ha varit chefredaktör för ett nummer eldhärjades redaktionen efter en attack med molotovcocktail. Tidningens hemsida har också hackats vid ett flertal tillfällen.

I dag blev priset alltså fruktansvärt mycket högre.

Ingen rörelse har tagit på sig ansvaret för massakern, men angriparna hördes ropa "Allah Akbar". Vissa bedömare tror därför att högerextrema Front National kan gynnas av attacken mot Charlie Hebdo. Det vore ironiskt med tanke på att partiledaren Marine Le Pen själv stämt tidningen. Men det vore också en seger för de som angrep satirtidningen.

Extremisters livsluft är att piska upp hat och skapa motsättningar. Om det skulle visa sig att jihadister är skyldiga får västvärldens svar inte bli mer av Le Pens svart-vita syn på världen. Onsdagens attack säger ingenting om islams sanna natur, men desto mer om hotet från militant islamism.

Det är ett hot som även vilar över Sverige. Det var bara ren tur att explosionen på Drottninggatan i Stockholm 2010 inte ledde till dödsoffer utöver gärningsmannen.

Säpo uppskattar också att upp till 300 svenskar har rest till Syrien och Irak för att strida med jihadistiska grupper som Islamiska Staten. De som återvänder till Sverige utgör ett uppenbart hot.

I ett öppet samhälle går det aldrig helt att skydda sig från sådana attacker. Det skulle kräva ett monstruöst övervakningssamhälle. Men det går att göra mer för att förebygga det.

När Säkerhetspolisen vill skärpa kontrollen över misstänkta terroristsympatisörer väcker det dock ibland kritik. Det riskerar att öka islamofobin, menar kritikerna.

Men en underrättelsetjänst som är på tårna är en förutsättning för vårt öppna samhälle. Om inte dansk och svensk säkerhetstjänst hade varit alert skulle Jyllands-Posten ha utsatts för en liknande attack som den mot Charlie Hebdo redan för fyra år sedan.

Röster kommer nu säkerligen att höjas för att tidningen agerat okänsligt. Men ansvaret för denna dödliga attack kan inte läggas på offret. I ett fritt samhälle måste man även kunna driva med religion. När yttrandefriheten är under attack kan vårt svar inte vara mindre yttrandefrihet. Svaret på attacken måste bli fler teckningar - inte färre.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida