Göran Hägglunds vårdnadsbidrag bidrar till arbetslöshet. Foto: Sven Lindwall
Göran Hägglunds vårdnadsbidrag bidrar till arbetslöshet. Foto: Sven Lindwall

Ett bidrag mot jobb

Publicerad
Uppdaterad

Vårdnadsbidraget försvårar
integrationen av invandrarkvinnor på arbetsmarknaden och bör avskaffas. Det fastslår utredarna Åsa Olli Segendorf och Tommi Teljosuo vid "tankesmedjan" ESO (regeringens expertgrupp för studier i offentlig ekonomi) i en ny rapport om sysselsättningen för invandrare. Vårdnadsbidraget beskrivs som en kvinno- och fattigdomsfälla vars negativa effekter är särskilt stora för utrikes födda kvinnor som redan har liten anknytning till arbetsmarknaden.

Det är ingen hemlighet att vårdnadsbidraget är Kristdemokraternas bäbis. Regeringen gav år 2008 kommunerna rätt att införa kommunala vårdnadsbidrag, och de finns nu i ett hundratal kommuner. Huvudsyftet var att bädda för ökad valfrihet i fråga om barnomsorgen. Man ska såklart inte underskatta nyttan av att experimentera på lokal nivå där kostnaden för misslyckanden är relativt låg. Om det stannade där. Kd har dock velat gå längre och krävt obligatoriskt - och dubbelt så högt - vårdnadsbidrag i alla kommuner.
Regeringens reaktioner på sin egen expertgrupps slutsatser är också milt sagt skeptiska. Fredrik Reinfeldt anser att "flera av argumenten rimligen inte kan vara giltiga" och tycker att man borde diskutera jobbskatteavdraget i stället. Integrationsaspekten tycks - naturligtvis - helt gå förbi KD:s partisekreterare Acko Ankarberg Johansson - hon nöjer sig med att sätta likhetstecken mellan slopat vårdnadsbidrag och försämrad familjepolitik.
Med detta sagt betonar ESO att ingen enskild insats kan förändra situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, och radar därför utöver vårdnadsbidragets avskaffande upp ett batteri med åtgärder som syftar till att förbättra individens kompetens och öka incitamenten att söka jobb.
Men det botar föga om det inte finns jobb att söka. Medan rapportförfattarna klokt nog avråder från direkta subventioner till utrikes födda företagare, undviker man samtidigt en diskussion kring de generella förutsättningarna för företagande, som sänkta skatter och minskat regelkrångel.

Förvisso identifieras höga ingångslöner som en av anledningarna till att invandrare har svårt att hitta arbete, men ur detta mynnar inga förslag. Man föreslår i stället en informationssatsning om företagande till nyanlända invandrare.
Den svenska debatten kring arbetsmarknad och integration behöver fler reflektioner kring hur existerande företag ska kunna och våga anställa såväl svenskar som invandrare, och kring invandrares förutsättningar att starta eget. Utrikes födda kommer att ha problem med språkkunskaper och diskriminering vilka insatser som än genomförs, och barriärerna för deras inträde på arbetsmarknaden alltid vara högre än för infödda svenskar.
Desto större anledning att öka deras möjligheter att förlita sig på sin egen förmåga snarare än på omgivningens välvilja.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag