Eric Erfors

Staten flyr från flyktingnotan

Publicerad

Att många kommuner går på knäna på grund av flyktingtrycket är ingen nyhet. Nu är ännu ett kommunalråd gråtfärdigt, denna gång i Strömsund.

Regeringen vill att alla kommuner ska ta emot flyktingar, men har ännu inte tagit ställning till om det ska lagstiftas. Det är också osäkert om det sedan skulle finns en riksdagsmajoritet.

Ylva Johansson kallade i alla fall till presskonferens i förra veckan för att presentera en departementspromemoria "Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända". Trots att regeringen alltså inte har bestämt sig. Och trots att dokumentet är fullständigt tandlöst.

För den som tar sig besväret att studera promemorian från Johanssons departement finner nämligen att lagförslaget helt saknar sanktioner. Kommuner ska precis som i dag kunna strunta i att ta emot flyktingar. En lag utan sanktionsmöjligheter måste därför betraktas som ännu ett av alla dessa nödrop på solidaritet.

Däremot gav Ylva Johansson ett arrogant besked från centralmakten i Stockholm. På frågan om hur hon ser på att kommuner säger nej till flyktingmottagande med hänvisning till bostadsbrist svarade ministern: "De får bygga!".

 

Jaha. Det tar år att bygga nytt. Betalar alltså Johansson och staten gladeligen byggnotan? Vad gör kommunen sedan med alla sina tomma bostäder när flyktingarna flyttat till någon storstadsregion? Dit där jobbchanserna är astronomiskt större än i en liten glesbygdskommun på dekis.

En sak är säker: Staten måste ta ett betydligt större ekonomiskt ansvar för kommunernas flykting- och integrationsnota.

Jag läser Länstidningen i Östersund om hur - ännu ett - socialdemokratiskt kommunalråd desperat efterlyser mer pengar. Susanne Hansson är kommunalråd i Strömsunds kommun i Jämtland, en glesbygdskommun med lite drygt 12 000 invånare.

"Kostnaderna är större än ersättningsnivåerna", konstaterar hon. Kommun har fått bygga upp provisoriska förskolor med avdelningar fyllda av flyktingbarn. Susanne Hansson är mycket kritisk mot Migrationsverkets upphandling av asylboenden: "Där är kommunikationen bristfällig, ja, snarast obefintlig."

Migrationsverket skriver ett avtal och sedan förväntas kommunpolitikerna leverera barnomsorg och skola i princip från första dagen.

Socialdemokraterna i Strömsund har nu fått nog och ska skicka in en protestskrivelse till regeringen. Nu, när det dessutom är aktuellt att Hotell Raivi i Hoting ska bli asylboende med 150 platser. Det innebär att den lilla ortens invånarantal över en natt skulle öka med 20 procent, framhåller Susanne Hansson i skrivelsen till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

 

Kommunalrådet räknar med att antalet platser inom barnomsorgen och skolan i Hoting plötsligt skulle behöva öka med 30 procent: "Det här tär på vår kapacitet."

Tänk om motsvarande skulle ske på Lidingö? Att det plötsligt uppstod ett krav på att kommunen skulle öka antalet elev- och dagisplatser med närmare en tredjedel? Och givetvis med kompetent och behörig personal.

Det enkla svaret är att detta krav aldrig kommer att ställas.

Jag tror helt enkelt att centralmakten i Stockholm helst vill vända blicken från verkligheten och de enorma påfrestningar små glesbygdskommuner är utsatta för i flyktingmottagandets spår.

De vill så oerhört väl och mycket, kommunalråden. Och så smiter staten från notan. Nej, Ylva Johansson, du kan inte svara partikamraten i Strömsund: "De får bygga!".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag