Eric Erfors

Nej, vi måste inte ge tiggare bidrag

Publicerad

Romska tiggare i Sverige har rätt till socialbidrag, arbetsmarknadsåtgärder, sjukvård och skolgång, hävdar en människorättsorganisation. Här talar vi om rena juridiska fantasier.

Civil Rights Defenders (CRD) tidigare Svenska Helsingforskommittén, är en organisation vars viktiga arbete jag har haft djup respekt för. Mitt förtroende har nu devalverats, när människorättsorganisationen har valt att stämpla Sverige som ett land som medvetet kör över rumänska och bulgariska medborgares rättigheter.

"Jag är besviken över att Sverige kränker utsatta EU-medborgares rättigheter när de vistas här i vårt land", säger CRD:s chef Robert Hårdh i SR:s Ekot.

Hårdh borde anpassa tonläget till vad han har på fötterna. Och han är i princip barfota. Vad CRD gör är att redovisa sin subjektiva tolkning av olika internationella konventioner, EU-rätten och svensk lagstiftning. Vad som saknas är hänvisning till relevant rättspraxis och då blir den 39-sidiga rapporten ett enda långt juridiskt jonglerande där bollarna trillar ner på marken.

Ta socialbidragen. CRD medger att EU-rätten stadgar att Sverige inte är skyldig att ge en rumänsk medborgare socialt bistånd under de första tre månaderna hen vistas här. Men CRD hänvisar då i stället till Europarådets sociala stadga: Sverige måste följa sina förpliktelser "enligt internationell rätt".

Jag ser ingen redovisning till relevant rättspraxis om att vi inte skulle gör det, vare sig från EU-domstolen eller Europadomstolen. Hoppsan, där åkte ännu en boll i marken.

 

Varför nämner inte Hårdh att EU-domstolen förra året gav en tysk stad rätt när den stoppade en arbetslös rumänsk kvinna från att få bidrag? EU-domstolen fastslog: ”Utlänningar som rest in i landet i syfte att erhålla socialt bistånd eller vars uppehållsrätt endast följer av att de söker arbete har inte rätt till socialt bistånd.”

En del kommuner tolkar socialtjänstlagen som att deras ansvar för romska tiggare endast gäller akut hjälp. Den tolkningen sågar CRD med hänvisning till att den relevanta rättspraxisen är 20 år gammal och att Sverige i stället bör följa det fluffiga begreppet "bindande människorättsnormer".

Varför driver då inte CRD ett fall i en rättsprocess som visar hur vi "kränker utsatta EU-medborgares rättigheter"? Har Robert Hårdh kanske anmält Sverige till EU-kommissionen? Om inte, varsågod! Det finns blanketter på nätet. Då kanske vi i sinom tid får besked om de fria fantasier CRD ägnar sig åt har någon som helst förankring i den rättsliga verkligheten.

 

Precis som en kommuns resurser är begränsade i form av personal och pengar jobbar CRD under motsvarande villkor. CRD:s verksamhet är till 73 procent skattefinansierad via Sida och är något jag brukar kalla PGO, Partly Governmental Organisation, det vill säga en organisation som formellt är fristående från staten, men ändå finansiellt beroende. Skattepengar till CRD är också ändliga.

I stället för att satsa pengar på meningslösa beskyllningar kunde människorättsorganisation ha valt att lägga resurserna på att motverka de kränkningar av romer som är vardagsmat i Rumänien. Läs gärna Expressens viktiga artikelserie om Rumänien och tiggarna. Där framgår också att hjälporganisationer uppmanar att ge pengar till deras verksamhet på plats. Och inte i en mugg utanför Ica.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag