Eric Erfors

Natofrågan tar över EU-valet i Finland

Publicerad

HELSINGFORS. Jörn Donners rumpa och en ledande miljöpartist som kommer ut som Natovän. Det är några ingredienser i den finska EU-valrörelsen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

På söndag röstar också Finland om hur deras 13 mandat ska fördelas i EU-parlamentet. Och ständigt denne Jörn Donner. Han har visserligen fyllt 81, men lät sig övertalas att kandidera för Svenska folkpartiet, SFP. När hans fru lade ut en nakenbild på honom på Facebook blev det en snackis, på rumpan återfanns hans nummer på valsedeln: 174. I Finland har de ju personval med inslag av partival. I Sverige är det fortfarande tvärtom.

Utanför Stockmanns varuhus bjuder kandidaterna på kaffe och broschyrer. Riksdagsledamoten, Christina Gestrin, Svenska folkpartiet ger mig sin ambitiösa personvalstidning samtidigt som hon gör reflektionen att EU-valet 2014 är betydligt mer personinriktat än de riksdagsval hon tidigare ställt upp i.

 

Kanske är det för att startfältet kryllar av kända politiker. Här finns statsråd som EU-minister Alexander Stubb, kommunminister Henna Virkkunen och inrikesminister Päivi Räsänen.

Tänka sig att en plats i EU-parlamentet kan var så attraktiv. Eller har det något med trivseln och arbetsmiljön i regeringen att göra när man tvingas driva igenom impopulära sparpaket?

Bland EU-kandidaterna finns också före detta partiledare som Paavo Väyrynen och Anneli Jäätteenmäki. Dessutom ställer EU-kommissionären Olli Rehn upp. Han som med ekonomiportföljen i sin fasta hand dragit ett tungt lass under eurokrisen.

I Helsingin Sanomats glaspalats, som man sålt på grund av vikande intäkter, testar jag valtemperaturen. Ute är det 28 grader. Nu sker något som vore omöjligt i Sverige: Två kandidater från samma parti debatterar mot varandra. Olli Rehn är den övertygade EU-vännen som i ord - och handling i Bryssel - försvarar euron. Paavo Väyrynen har fler politiska liv än en katt och säger nej till det mesta: EU, euron och bankunionen.

 

Tonen är hövlig mellan de två partikamraterna, men det framgår att finska Centern är ett ytterligheternas parti. Väyrenen är inte helt uppdaterad när han hänvisar till Göran Perssons tvekan inför euron. Persson är ju numera helt övertygad om att Sverige måste in eurozonen. Alexander Stubb ger Väyrynen ett tjuvnyp och undrar om han "som är så EU-negativ i stället borde vara med i Sannfinländarna".

Sannfinländarnas toppkandidat Jussi Halla-aho är en fullblodsrasist, dömd för brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp. Som "belöning" för detta skickade partiledaren Timo Soini honom till Europarådet i Strasbourg, alltså den institution som ska stärka de mänskliga rättigheterna. Och nu väntas Halla-aho få ytterligare en partikamrat med sig till Bryssel.

Men populisterna i Sannfinländarnas frammarsch har begränsats av Putin. Rysslands annektering av Krim och krisen i Ukraina har kidnappat EU-valrörelsen. Natodebatten är i full gång. Det är inte bara hårdhudade sannfinländare som öppnat Natodörren utan även en av De Grönas toppolitiker, tidigare partiordföranden Heidi Hautala.

 

Bland valarbetarna vid Stockmanns frågar jag försvarsminister Carl Haglund, SFP, om Finland kan gå med i Nato före Sverige.

"Det vet man inte, vi ska inte låsa oss vid den tanken. Finland och Sverige måste fatta sina egna beslut."

Diplomatiskt svarat. Men i Finland förstår man åtminstone att hur man än vrider och vänder sig så har man rumpan bak. Mot Ryssland.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag