Eric Erfors

Migranter måste
kunna vräkas

Publicerad

Den svenska slummen bara växer. Och politiker och polis står handfallna.

Norra Sorgenfri i Malmö har utnämnts till ett av stadens prioriterade bostadsprojekt. Men där det ska byggas bostäder finns nu en kåkstad som bara expanderar. På tomten finns provisoriska tält, husvagnar, ihopsnickrade skjul och stora högar med sopor. Invånarna är mestadels rumänska romer.
Kronokommissarie Kenth Persson säger till Sydsvenskan att han inte vet hur många som bor där. Det rör sig om kanske 100 eller 200 personer som helt enkelt har ockuperat en privat fastighetsägares mark. Och nu ska de vräkas. I teorin.
För kronokommissarie Persson har ett omöjligt jobb. För att "kunna verkställa en handräckning" måste personerna identifieras. Persson var på plats i kåkstaden förra veckan med tre identifierade namn på fickan. Det var dock bara att vända åter till kontoret: De boende uppgav att just de här tre personerna hade återvänt till Rumänien.
Per Arwidsson, vd för fastighetsbolaget som äger tomten, är förtvivlad. Till Sydsvenskan säger han: "Jag vill vara en ordentlig och god samhällsmedborgare, men jag tappar tron på samhället. Det är jättesynd om människor som är fattiga, men man kan inte ha det så här."

Naturligtvis inte. Oavsett om man är svensk, tysk eller rumän ska det inte vara möjligt att ockupera någon annans tomt.

 

Men den operative chefen på Malmöpolisen, Mats Karlsson, säger att det inte är polisens ansvar att avhysa EU-migranterna. Polisen har tolkat lagen och funnit att de varit där länge och därmed "har någon form av besittningsrätt".
Historien blir sen ännu mer Kafkaartad. För det finns - i motsats till Malmöpolisen - en annan myndighet som står på tårna för att agera, nämligen Miljöförvaltningen. Den har vid senaste inspektionen funnit "stora högar med blandat hushållsavfall" och skräp över i "stort sett hela platsen" och kräver att fastighetsbolaget städar upp tomten. Vitesbeloppet är satt till 50 000 kronor för bolaget, rapporterar Skånska Dagbladet.
Byråkraterna på Miljöförvaltningen undviker givetvis att förklara hur städandet i kåkstaden ska kunna gå till rent praktiskt.

 

I centrala och kommunala Pildammsparken finns ytterligare en kåkstad. Det rödgröna styret i Malmö har lovat att EU-migranterna ska flytta, genom "dialog", enligt kommunalrådet Carina Nilsson (S). Finns det någon tidsgräns för dialogandet?
Politikerna avser att ta fram en "handlingsplan" och inrätta ett härbärge. Oklart när. Härbärget kommer inte heller att rymma alla de hundratals hemlösa migranter som finns i stan. Och maxtiden på härbärget? Tre månader?
Jag har den fullaste respekt för alla frivilligorganisationer och privatpersoner som engagerar sig för EU-migranterna runtom i Sverige. Vi ska inte förbjuda tiggeri i det här landet. Vi ska inte förbjuda medmänsklighet och vi kan inte förbjuda fattigdom. Det måste förbli saligt att giva.

 

Med insamlingsbössor vädjar hjälporganisationerna till viktiga projekt i Rumänien. Då måste vi givetvis ha möjlighet att dela med oss människa till människa.
Men kommunalråden borde kunna tala klarspråk om den uppenbara målkonflikten. Den kan kallas välviljans paradox. Ju större offentliga åtaganden som görs för att minska misären och hemlösheten bland alla de EU-migranter som finns i dag, desto fler kommer att söka sig till Sverige.
Att i praktiken acceptera kåkstäder är en form av åtagande. Att inte ingripa mot ockupation av privat mark är ett angrepp på rättssäkerheten och den grundlagsskyddade äganderätten. Migranterna måste kunna vräkas.

 

Läs också:

Vidrigt våld mot tiggarna

Rätt att avhysa läger

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag