Eric Erfors

Gör slag i saken och slå ihop er

Publicerad

Vad är det för konstigt med ölänningar?

Öland med sina 24 760 bofasta invånare vore av geografiska skäl självklar som en enda kommun, men ölänningarna envisas med att dela upp sig i två kommuner: Mörbylånga och Borgholm. Grannön Gotland med mer än dubbelt så många invånare är en enda kommun, numera med regionstatus, sedan 1971. Och har överlevt.

Ölänningarna försökte visserligen 2009, men nej-sidan vann med 56 procent i en folkomröstning.

Människor åldras, dör, flyttar men kommun- gränserna består. Inte en enda kommunsammanslagning har skett sedan den senaste kommunreformen i början av 1970-talet.

Däremot har 13 nya tillkommit!

Bjurholm med blott 2 431 själar i Väster- bottens län är Sveriges minsta. Ja, politikerna tyckte 1983 att den var alldeles för stor, Bjurholm återuppstod nämligen genom att hoppa av Vännäs kommun, som i dag har 8 465 invånare. Och just i Västerbotten kryllar det av småkommuner:

13 av länets 15 kommuner har färre än 12 500 invånare.

Runtom i småkommunerna kämpar politikerna med att få ekonomin att gå ihop. Befolkningen åldras och morgondagens skattebetalare flyttar till större städer för att plugga eller jobba.

Men kommungränserna består, som sagt var. En orsak är att kommunalrådets jobb skulle vara hotat vid en sammanslagning med grannen. Det hotet gäller också kommunchefen, skolchefen och andra kommunanställda.

Sedan tillkommer den gamla vanliga bypolitiken som i vilken tätort kommunhuset bör placeras.

Men pengar är också en orsak till att småkommunerna fortfarande består. Utan det väl till- tagna kommunala inkomstutjämningssystemet hade många tvingats gå ihop med andra.

Att prata om en sammanslagning kan för en politiker liknas vid att steppa på minerat golv.

Många fegar därför ur, trots att en fusion vore det långsiktigt bästa för in vånarna. Från regering och riksdag är det också tyst, annat vore att svära i det kommunala självstyrets kyrka.

Vilket inte hindrar riksdagen från att ständigt hitta på nya detaljregleringar av kommunerna.

Fördelarna med en sammanslagning är uppenbara: stordriftsmöjligheter, effektivare och billigare kommunal byråkrati. Det blir också enklare att rekrytera kvalificerad personal.

Och hur står det egentligen till med kompetensen - nu svär jag i en annan kyrka - bland politiker i våra pyttekommuner?

Problem finns förvisso i betydligt större kommuner, men med ett faktiskt rekryteringsunderlag på några tusen vuxna individer är det inte helt lätt att finna tillräckligt med engagerade och omdömesgilla politiska begåvningar.

Är då inte detta varje kommuns ensak?

Vill Sorsele med 2 729 invånare leva med sina gränser så är det väl något statsmakterna i Stockholm ska strunta i?

Jag tycker det är rätt att Sorsele får bidrag för att klara välfärden. Men någonstans borde det finnas en gräns för hur mycket vi skattebetalare i andra delar av Sverige är villiga att betala extra för pyttekommunernas vägran att fusionera och rationalisera.

Sorsele får räknat per invånare mest i Sverige: 24 985 kronor.

På andra plats kommer Dorotea med 24 334 kronor. Där bor 2 862 invånare.

Och på tredje plats i bidrags-SM kommer grannkommunen Åsele (med några hundra invånare till) som får 23 896 kronor per person.

Bidragslinjen bromsar sammanslagningslinjen. D et är inte bara ölänningar som är konstiga.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag