Johansson är koncernchef för AB Volvo, ej att förväxla med det Volvo PV han sålde till Ford 1999.
Under en stekhet högkonjunktur har AB Volvo kört på högvarv de senaste åren och sålt lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner som aldrig förr.
2007 gjorde AB Volvo en vinst på drygt 15 miljarder kronor. Under första halvåret 2008 ökade försäljningen med 19 procent och vinsten med 20 procent.
Men så tvärnitade som bekant världsmarknaden och Leif Johansson och AB Volvo såg sig tvungna att varsla tusentals anställda i Sverige.
I Göteborgs-Posten tigger koncernchefen pengar: staten borde gå in och betala de anställda en viss lön för "utbildning" och därmed skulle inte företaget behöva göra verklighet av varslen. Liknande krav ställs av facket IF Metall.
Hur många skattemiljoner vill då Johansson ha?
Rimligen skulle det bli en förhandlingsfråga där de varslade fungerar som ett slags gisslan: ge oss si eller så många hundra miljoner kronor annars tvingas vi avskeda.
"Om ett par tre år kommer vi att behöva ta in den här personalen igen", säger Leif Johansson och hänvisar till det tyska exemplet, där det är vanligt att staten står för så kallade permitteringslöner.

Även Sverige har haft ett sådant system där företagen och staten fonderade pengar till permitteringar under en "begränsad" tid.
För de anställda kan statliga permitterings- eller utbildningspengar framstå som en skänk från ovan. De får åtminstone - på kort sikt - behålla jobbet och lönen. Men staten kan naturligtvis inte garantera några framtida anställningar i privata bolag.
För bolaget och aktieägarna är statliga lönepengar ett klipp. De får en skattefinansierad timbank av arbetskraft att använda sig av. De har utbildad och erfaren personal på plats när konjunkturen vänder. Konkurrensfördelarna är givna och betalade av dig och mig.
För skattebetalarna däremot innebär Leif Johanssons dröm en mardröm. Vi tvingas vara med och sponsra företaget och ta notan i lågkonjunktur, medan aktieägarna kan plocka hem miljardutdelningar när det har vänt.
För en sund marknadsekonomi vore ett system med företagsriktade "utbildningspengar" något ganska förfärligt.
Om en i grunden välmående koncern som AB Volvo skulle få statliga lönesubventioner, vilka andra av de tusentals företag som nu varslat ska då anses vara kvalificerade för den här typen av statligt stöd?
Här öppnar sig en gigantisk marknad för politiskt godtycke.
Ska börsjätten AB Volvo få statliga utbildningspengar, men inte det lilla småländska plastföretaget?
Och skulle det räcka med att varsla för att bli berättigad till denna variant av statliga permitteringslöner?
I så fall skulle den svenska varselvågen snabbt bli till en tsunami i jakt på statliga miljoner.
Nej, det ska vara generella - inte några företagsspecifika - utbildningssatsningar för dem som förlorar jobbet. Samtidigt är många hos AB Volvo ytterst kompetenta och det är därför Leif Johansson så gärna vill behålla dem.
Tänk om Volvo-ledningen under alla de goda åren hade avsatt tillräckligt med pengar för att låta de anställda "övervintra" i dag.
Hur många svenska jobb som finns i AB Volvo i framtiden vet ingen. Däremot är det känt att företaget har investerat motsvarande en miljard kronor i en lastbilsfabrik Kaluga, 20 mil sydväst om Moskva. 15000 lastbilar per år räknar man med att bygga där.
Kanske Putin & Medvedev är generösare med statsstöd. I Ryssland finns onekligen en tradition att falla tillbaka på.