Socialdemokraterna satsar i alla fall på att öka valdeltagandet och "mobilisera" väljare i invandrartäta områden. Följdriktigt besökte Mona Sahlin Rosengård i Malmö i går. Partiets valgeneral Bo Krogvig hävdar i SvD, att får man bara barnfamiljerna att rösta "så röstar sju av tio på de rödgröna."
Jaha. Hur vet han det?
Inom socialdemokratin finns en blind övertro på att just dom gynnas av ett högre valdeltagande.
Men sorry, Sahlin & Krogvig: statsvetaren Henric Oscarsson konstaterar utifrån sin forskning att att den "gamla sanningen" inte längre gäller. Om valdeltagandet 2006 hade varit två procentenheter högre så skulle S ökat sin andel med endast mindre än promille totalt!
I det S-styrda Malmö satsar man 5,7 miljoner kronor i skattepengar på att få fler ungdomar att rösta. 45 "demokratiambassadörer" har anställts på heltid och ska enligt arbetsinstruktionen besöka gymnasieskolor och ordna debatter. Alltså sådant partiernas ungdomsförbund brukar syssla med. Och hur illa ställt är det egentligen med undervisningen i samhällskunskap i stadens skolor?
I det likaledes S-styrda Sundbyberg har man också satsat på demokratiambassadörer. De lokala moderaterna gick i taket och protesterade mot att kommunala pengar gick till specifikt rödgröna stadsdelar. Efter kritiken fick fler stadsdelar ingå.
I det borgerligt styrda Kristianstad kallas personalen "demokratiinformatörer". Där ska valdeltagandet höjas i den invandrartäta stadsdelen Gamlestaden och på informationsbladet som delades ut stod det på somaliska, kurdiska och arabiska att i Sverige är man "skyldig" att rösta. Människor som flytt från diktaturer upplystes om att i frihetens Sverige har de minsann rösttvång.
Jag är glad om människor vill rösta, men är extremt trött på denna fixering vid valdeltagandet. En sofistikerad hjärntvättning har fått många att tro på tesen ju högre valdeltagande desto bättre demokrati. Ett par procentenheters ras är rena julafton för undergångsprofeterna och deras predikningar om "demokratins kris".
Ändå. Omkring 80 procent av de röstberättigade lär enligt prognoserna delta i årets val. Det är en fantastiskt hög siffra, inte minst med tanke på valrörelsens låga kvalitet; ett närmast förnedrande röstköpande med godispåsar till alla olika grupper.
En annan spridd myt är att ungdomar inte röstar. I riksdagsvalet 2006 var valdeltagandet närmare 76 procent (!) bland förstagångsväljarna. Svårt att tro när politiker nu fäller krokodiltårar om "valskolkande" ungdomar.
Själva begreppet soffliggare är i sig extremt moraliserande. Många männsikor gör ett aktivt icke-val, en del för att det inte finns något parti som företräder deras åsikter. Andra upplever att de inte har tillräckligt med kunskap. Och när de båda regeringsalternativen är fullt upptagna med att kämpa om bollen på mittfältet förstärks möjligen upplevelsen av att det saknas verkliga alternativ i svensk politik.
Men jag vill förstås också bli skattefinansierad demokratiambassadör, gärna i New York eller på spanska solkusten. Endast 29 procent av utlandssvenskarna röstade i riksdagsvalet 2006. Kris för demokratin?
Skämt åsido. Politik är att prioritera som Mona Sahlin brukar säga. Kan vi inte sluta släpa myndiga människor till valurnorna?