I en DN-intervju nyligen (14/6) varnade Fredrik Reinfeldt för "politisk överaktivism". Han beklagade att journalister ständigt kräver konkreta förslag: "Det riskerar att framkalla en politisk överaktivism. Vi springer runt vår svans varenda dag och föreslår nya åtgärder som sen inte utvärderas eller förändrar situationen särskilt mycket."
Reinfeldt har rätt i överaktivismen. Här är är historien om bostadsminister Mats Odell (KD) och den statliga "förvärvsgarantin".
Syftet med garantin är att göra det lättare för "förstagångsköpare" att skaffa sig en bostad då staten går i borgen för räntebetalningar på maximalt 100 000 kronor. Fem miljarder kronor avsattes på kontot och tanken var att sisådär 5 000 garantier skulle delas ut per år.
Odell var mycket nöjd när förvärvsgarantin trädde i kraft 1 mars 2008. Här hade han ju en konkret reform och bankerna skulle bli villigare att låna ut pengar till ungdomar. Riksbanken var dock i egenskap av remissinstans kritisk och varnade för en "falsk trygghet" och riskabla lånestimulanser.
Numera är Mats Odell i stället nöjd med att bankerna fått det svårare att låna ut pengar till ungdomar. I maj välkomnade han Finansinspektionens tak för bostadslån på 85 procent av marknadsvärdet: "Det handlar om att skydda hushållen från överbelåning."
Hur har det då gått efter två år med Odells förvärvsgaranti och målet om 5 000 garantier?
Dunderfiasko är nog ett för svagt uttryck i sammanhanget: endast en (1) låntagare har nämligen använt sig av garantin.
Susann Bard vid Statens bostadskreditnämnd, som administrerar dunderfiaskot, vill av någon outgrundlig anledning inte berätta för mig var i landet denna unika person finns. I Privata Affärer läser jag dock att han bor i centrala Kalmar. Efter 30 år i lägenheten fick hyresgästen Odells hjälp att köpa loss bostaden för 13 000 kronor kvadratmetern. Inte ens någon ungdom, alltså.
Då marknadsvärdet är minst 7 000 kronor högre per kvadratmeter och Kalmarbon kommer att tjäna ett antal hundratusen vid en försäljning hoppas jag att han skickar en blomma till ministern.
Lite uppmuntran kanske behövs, för här är historien om Mats Odell och hyresgarantierna.
Även denna gång var tanken att reformen skulle göra det lättare för ungdomar att få en bostad. De kommuner som går i borgen för hyresgästers lägenhetskontrakt belönas med en statlig bonus på 5 000 kronor per lägenhet. "Vi tror att det finns ett stort intresse kring det här", sade Mats Odell i april 2007 när han lanserade sitt bonussystem.
Hur har det då gått efter tre år och målet om 20 000 nya lägenhetskontrakt?
Enligt Statens bostadskreditnämnd är man i dag uppe i blott 314 lägenheter. Endast 26 av landets 290 kommuner har nappat på Odells bonussystem. Gullspång har i alla fall fått 10 000 kronor och Vallentuna 15 000 kronor.
Någon på Odells finansdepartement kanske kan räkna på notan för administrationen av förvärvsgarantin respektive den statliga bonusen för hyresgarantier. Det kostar att sysselsätta statliga och kommunala byråkrater. Det kostar att informera om reformer ett fåtal använder sig av.
Tänk om Mats Odell kunde erkänna att hans projekt faktiskt har misslyckats. Vi behöver helt enkelt politiker som vågar säga nej till över-
aktivism.