Vi ska även i framtiden få handla och spela på aktiekursen på Bettson, Stockholmsbörsen, eller hur Ladbrokes går på Londonbörsen. Men den statliga spelutredningen har ett förslag om att internetleverantörerna ska ägna sig åt nätcensur och stänga av utländska spelsajters IP-adresser.
Vilket åtminstone skulle göra den kinesiska diktaturen nöjd; en bekräftelse på hur "rätt" man har i sin repressiva internetpolitik.
Jag noterar att andra ledarskribenter och bloggare nu skyller på spelutredaren Jan Nyrén för "hans" censurförslag.
Stackars Nyrén, vill jag då utbrista, karln gör ju bara sitt jobb! Ansvar ska utkrävas där ansvaret ligger: hos Anders Borg.
Om man läser finansministerns detaljerade direktiv till utredningsman Nyrén så framgår det att han ska: "kartlägga möjligheten och lämpligheten (...) huruvida internet- eller telefonleverantörer kan blockera IP-adresser och telefonnummer som används för illegalt spel."
Spelutredningen tar inte heller ställning för censuren: den ingår i ett av två möjliga alternativ.
Däremot konstaterar Nyrén mycket riktigt att nätcensuren inskränker vår grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet, men att "inskränkningen måste anses ske för ett godtagbart ändamål".
Vari består då det godtagbara? Jo, enligt utredningen att det handlar om "att förebygga brott".
Med den sortens kinesiska argumentationsteknik kan politiker försöka släcka hela internet.
Vad vi, med yttrandefriheten i behåll, borde prata om är de värderingar som präglar ledande politikers syn på olika former av ekonomiskt risktagande.
I ena fallet är vi vuxna människor med eget ansvar för våra pensioner; vi inbjuds av staten att spela på nätet via ppm.nu med ett myller av fonder. Å andra sidan ses varje nätspelare som en potentiell spelmissbrukare.
Journalisten Fredrik Virtanen har skrivit en hyllad och självutlämnande bok om sitt spelberoende på börsen och om hur han förlorade 1,5 miljoner kronor. Och det är utmärkt att även den här sortens spelmissbruk skildras.
Ja, vad skiljer egentligen en daytrader från en proffsspelare på Solvalla eller en nätpokerhaj? Vem står först i kön för att bli spelberoende?
Nu är vissa finansiella instrument mer riskfyllda än andra, i spelreklamen kallas det "hävstångseffekt". Vinsterna kan bli större, liksom förlusterna. Delstatliga Nordea har warrantskola (optioner) på nätet för blivande spekulanter. Spela hos Nordea, så gör du Anders Borg glad.
Jag vill ha en konkurrensutsatt och reglerad finansmarknad med en stark finansinspektion, konsumentskydd och ett europeiskt samarbete om regelverket.
Motsvarande borde även gälla för spelmarknaden. Problemet är att de gamla statliga spelmonopolen försöker leva kvar i tider som har flytt.
Spelutredningen varnar för nätpoker som ett av de mest "problematiska" spelen, samtidigt som Svenska spel vill satsa ännu hårdare på just detta nätspel och samarbeta med - jodå - utländska statliga spelbolag för att kunna ta marknadsandelar.

Bolagets ordförande Margareta Winberg var lycklig över förslaget om nätcensur.
Ok, Winberg. Var förlorar man snabbast ett tusen, en miljon eller en miljard? På någon utländsk hedgefond eller på nätpoker? Ska vi förbjuda utländska finanstjänster och nätmäklare också?
Att en moderat finansminister kunde författa ett utredningsdirektiv om nätcensur säger något om riskerna för principlöshet hos de nya moderaterna.