Ny teknik kan ta över vartannat jobb inom 20 år.
Ny teknik kan ta över vartannat jobb inom 20 år.
Eric Erfors

Robotarna i vinnarhålet

Publicerad

VISBY. Den svenska fotomodellen går en osäker framtid till mötes.

Om man ska tro forskningen.

Stefan Fölster, tidigare chefekonom på Svenskt Näringsliv har för Stiftelsen för strategisk forskning försökt räkna ut vilka jobb som försvinner på grund av teknikutvecklingen.

Allt mer avancerade dator- och robotsystem tar steg för steg fullständigt över vissa yrken. När Fölster använder en amerikansk metod i svensk översättning finner han att drygt vartannat jobb försvinner på den svenska arbetsmarknaden inom 20 år. Det motsvarar hela 2,5 miljoner jobb! Och yrket fotomodell löper 98-procentig risk att gå till historien.

Bland de absolut säkraste jobben finns prästernas. "Det är svårt för en dator att prata med Gud", som Fölster uttryckte det på ett seminarium under Almedalsveckan.

Där uppträdde också MIT-professorn Andrew McAffee, som är medförfattare till den omskrivna boken "The Second Machine Age".

Jobben verkar i alla fall inte försvinna under själva Almedalsveckan som nu sprängt 3 000-vallen med programpunkter.

Min spaning är att antalet utländska toppforskare som föreläsare också kommer att fortsätta att öka.

McAffee berättar om hur han med skräckblandad förtjusning fått åka med Googles förarlösa bil i rusningstrafik på highway 101.

Och det var inte många år sedan som det ansågs fullständig omöjligt att konstruera bilar som kör absolut säkert av sig själva. Nu är de verklighet, och det är väl bara en tidsfråga innan brottsrubriceringar som vårdslöshet i trafik och rattonykterhet skrotas.

Högt upp på Fölsters dödslista återfinns därför busschaufförer och lokförare.

Att yrken försvinner för att aldrig återkomma är ju inget nytt, men allt fler forskare hävdar att världen står inför ett gigantiskt och snabbt tekniksprång. Det finns liksom ingen hejd på hur många jobb som kan robotiseras, datoriseras och automatiseras.

Och det är väl bara för var och en att gå till sin egen arbetsplats för att se hur snabbt tekniken förändrat arbetsmetoder och arbetsinnehåll. Jo, det fanns datorer på min arbetsplats i början av 1990-talet. Men vi skrev ut artiklarna på papper och sedan skrev grafikerna in texterna på nytt.

Jag är teknikoptimist. Ny teknik tar bort monotona, trista och slitsamma jobb.

Ny teknik skapar också nya jobb.

Meningen med livet är inte heller att arbeta, men om nu teknikutvecklingen är så snabb borde rimligen risken öka för "job-less growth" - tillväxt utan att nya jobb skapas.

Strukturomvandlingen blir så hypersnabb att jobbtillväxten via innovationer och nya tjänstemarknader helt enkelt inte hinner med.

I en lågkonjunktur tvingas många företag dra ned på sina utgifter. Ett sätt kan vara att införa den senaste teknologin och säga upp anställda. När tiderna blir bättre så har företaget eller branschen automatiserats.

Ett sätt att mildra effekterna av den stora teknikchocken är att omsätta ekonomernas standarrecept i praktiken.

Det innebär att arbete måste beskattas mindre och konsumtion mer.

Fast oppositionen vill ju i stället höja skatterna på arbete. De rödgröna sitter väl kvar i något gammalt ouppgraderat robotmässigt politiskt beteende.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag