1 Myten om budgetutspelen som demokratiproblem.

Nej, tvärtom finns det fördelar med PR-offensiven och att man släpper nyheterna i förväg. Enskilda löften kan då debatteras mer grundligt.

2 Myten om Anders Borgs expansiva finanspolitik.

Både MP och S kritiserar finansministern för att inte bry sig om överskottsmålet. Borg ska utmanas på hemmaplan: den ansvarsfulla finanspolitiken. Jag är övertygad om att Magdalena Andersson gör allt i räkneövningarna för att S ska ha ett överskott på sista raden i sin budgetmotion.

Men ser man till statsbudgeten kan inte Borg beskyllas för att vara slösaktig. Faktum är att underskottet beräknas vara högre i år (!), minus 18 miljarder kronor, än det kommande budgetåret som förväntas sluta på minus 8 miljarder. Det är i sammanhanget, 937 miljarder i inkomster, felräkningspengar.

Den relevanta kritiken är att Borg i sitt prognosmakeri kanske är för BNP-optimistisk. Han har på ett halvår också tvingats skriva ned tillväxten från 3,3 till 2,7 för 2013.

3 Myten om den sänkta bolagsskattens välsignelse.

Sverige kan naturligtvis inte avvika för kraftigt. Men gör vi det? Den nuvarande bolagsskatten ligger bara 0,7 procentenheter över OECD-genomsnittet på 25,6 procent.

Att sänka till 22 procent framstår som överdrivet. I stället borde Anders Borg verka för en EU­-harmonisering så att vi slipper detta race to the bottom.

Miljardregnet över storföretagen handlar också om något annat, misstänker jag.

Den starka kronan drabbar nu många exportföretag. I finansplanen varnas dessutom för att det är möjligt att kronan förstärks "betydligt mer". Bolagsskattesänkningen blir på så sätt ett mångmiljard­bidrag för att kompensera för vår starka krona.

4 Myten om 100-miljarderssatsningen på infrastruktur.

Politiker är suveräna på att inteckna framtiden. Om det blir 100 eller 50 miljarder vet ingen i dag då det handlar om storslagna planer för åren 2013-2025. Nästa års extra järnvägssatsning är på blott 473 miljoner kronor. Och den där T-banestationen i Nacka kanske är färdig först år 2030. Då har Borg hunnit jaga älg som pensionär under många år.

5 Myten om reformutrymmet på 23 miljarder.

Det finns många tekniker för att skaffa sig ett utrymme för det subjektiva begreppet "reformutrymme".

Varje statsbudget har ett konto för oförutsedda utgifter som kallas "budgeteringsmarginal". I år är reserven på 58 miljarder, nästa år har den krympt till 29 miljarder. Simsalabim, ett reformutrymme var funnet!

6 Myten om alla ökade satsningar.

I finansplanen framgår att nivån på utgiftstaket är lika högt 2016 som 2013 mätt i fasta priser.

Tillväxten ökar och Sverige blir rikare som land. Det innebär inte att budgeten ökar, den offentliga sektorns utgifter räknat som andel av BNP fortsätter att krympa även nästa år.

Många "miljardsatsningar" är sedan i själva verket bara en kompensation för pris- och löneökningar.

Regeringen höjer nu grundnivån i föräldrapenningen från 2006 års nivå på 180 till 225 kronor. Utmärkt. Men 180 kronor i 1996 års penningvärde är lika med 198 kronor i dag. Höjningen med 45 kronor är alltså egentligen 27 kronor.

Fast om Anders Borg skulle inflationsrensa sina satsningar så skulle det ju inte låta lika mycket.