Till välfärdens kärna hör vård och omsorg av kafferbuffel.
Pedagogisk fostran av borneoorangutang.
Och så förstås, att se till att geparden håller sig i skinnet.
DJURPARKER
Varför ska egentligen kommuner äga och driva djurparker, som dessutom går med mångmiljonförluster? År efter år efter år.
Det här skulle möjligen kunna betraktas som en ideologisk fråga, men i den kommunpolitiska verkligheten är det ingen skillnad mellan det Moderatledda Borås, eller det S-styrda Eskilstuna.
Borås djurpark har under de senaste åren gått med en förlust på runt tolv miljoner. Om året alltså, och i relation till en omsättning på 40 miljoner är det rejäla förluster.
Men i Borås, liksom i många andra svenska kommuner, är bolagen placerade i en "stadshuskoncern", där vinstbolagen kan lämna koncernbidrag till förlustbolagen. I Borås får det lokala fjärrvärme- bolaget pumpa in miljoner till djurparken
Det man förlorar på orangutangerna får man alltså ta igen från villaägarna.
I Eskilstuna har Parken Zoo AB:s kräftgång tvingat vänstermajoriteten till ytterligare en bolagsbildning. Det kommunala badhuset Vattenpalatset har av någon anledning ingått i djurparksbolaget och då kommunala badanläggningar vanligtvis inte är någon vinstverksamhet har driftbidraget blåst upp de redan jättelika förlusterna.
Parken Zoo AB:s årsredovisningar är ingen upplyftande läsning. Förra årets förlust var hela 39 miljoner kronor, med en nettoomsättning på 47 miljoner kronor. Under åren 2002- 2008 uppgår de sammanlagda förlusterna till hela 151,5 miljoner kronor och kommunen har i år tvingats pytsa in 45 miljoner kronor i aktieägartillskott i bolaget.
Kommunala bolag kan egentligen inte gå i konkurs; det är bara att rekvirera ytterligare pengar från skattebetalarna. Fler förlustår är dessutom att vänta; först år 2012 ska bolaget göra vinst, enligt politikernas "femårsplan". Kan man i Eskilstuna vara säker på att planen blir verklighet?
Naturligtvis inte.
Djurparken framstår snarare som en lekpark för politikerna och det skulle också dröja tills i år innan vänstermajoriteten insåg att det där med att ha enbart fritidspolitiker i bolagets styrelse kanske inte är så lysande. Nu har en viss branschkompetens plockats in i styrelsen i form av en marknadsdirektör från ett resebolag och en före detta vd för ett konferenshotell.
Inför väljarna kan politiker i både Borås och Eskilstuna peka på att de kommunala djurparkerna lockar massor med turister och att zooverksamheten, underskotten till trots, därför är en god affär. Men det är absolut inget argument för att kommunen ska äga och driva den här typen av förlustbolag.
Numera finns det ett slags konsensus om att just besöksnäringen är framtidsbranschen nummer ett. Vi ska liksom turista oss ur krisen, och i snart sagt varje svensk kommun finns drömmen om att satsa på den förföriska melodin kallad "upplevelseturism". Risken är alltså stor att skattebetalare runt om i Sverige tvingas agera riskkapitalister i nya, mer eller mindre omöjliga, turistprojekt.
Djurparker förefaller vara ett ekonomiskt högriskprojekt, men Kolmården som tidigare ägdes av Norrköpings kommun ingår nu i alla fall i temaparkskoncernen Parks & Resorts Scandinavia AB som även driver Gröna Lund i Stockholm.
Just det, jag höll på att glömma att Parken Zoo även har ett Fantomenland.
Vad hände egentligen med Fantomens alla skatter i Dödskallegrottan? Är de möjligen pantsatta?
