På hemsidan

, under rubriken "vanliga frågor" svarar polishögskolan på frågan om "invandrare" har någon fördel när de söker till polisutbildningen: "Det sker ingen kvotering till polisutbildningen. Alla söker på lika villkor och bedöms efter sina personliga egenskaper. Däremot ses det som en merit att ha kunskap och kännedom om andra kulturer och språk." Och det låter ju både rimligt och rätt. Men denna policy stämmer inte med verkligheten. Ett 40-tal personer som inte klarat ett av antagningsproven - det i svenska språket - får ändå fortsätta till nästa etapp i urvalsprocessen. Polishögskolans rektor Birgit Hansson försöker förklara sig i DN: "Jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna nå vår målsättning med större mångfald om vi inte vågade oss på att göra den här typen av försök." På nysvenska skulle Hanssons regler kunna formuleras som att alla söker på lika villkor, men några på mer lika villkor än andra.

Ty enligt rektor

Hansson (som är psykolog och gammal vänsterpartipolitiker) "kan det också vara orättvist att personer inte kan komma i fråga för polisutbildningen för att de inte klarar svenskprovet". Till denna förfärliga orättvisa kan läggas att jag som passerat de 40 och är väldigt närsynt inte heller kan bli polis. Med denna syn på rättvisa, kodifierad av rektorn, skulle polishögskolan kunna skrota sitt "orättvisa" svenskprov, precis som vänsterpartiet vill avskaffa hemläxorna med ett absurt rättviseargument. Språktest för poliser är en självklarhet, däremot är jag mer tveksam till nyttan av fp:s språktest för att få medborgarskap. En polis förhör misstänkta och vittnen, skriver protokoll och vittnar i domstol. En polismans ord kan fria och fälla; vi talar om något så allvarligt som rättssäkerhet. För oss som i tjänsten tar del av olika polisutredningar är det snarare så att man önskar att kraven på en korrekt språkbehandling i stället skärptes.

I polishögskolans

experiment i positiv särbehandling ingår dock ambitionerna att de blivande poliserna som missat provet ska få kompletterande undervisning i svenska under sin tid på polishögskolan. Det som den svenska grundskolan och gymnasiet har misslyckats med ska nu alltså polishögskolan försöka åtgärda. Men mycket talar faktiskt för att det blir lättare för en elev att tillgodogöra sig utbildningen på rektor Hansson skola om kunskaperna i svenska är tillräckliga - före kursstart.

När det gäller andra

antagningsvillkor är polishögskolan stenhård. Den som inte kan simma kan genast glömma polisyrket; här är det inget snack om någon kompletterande simskola under studietiden. Polisutbildningen är väldigt populär, till kursstarten i januari i år sökte 6290 personer och 528 antogs. Och enligt polishögskolans definition har 17 procent av studenterna "invandrarbakgrund". Det framstår som en hygglig andel, men många invandrargrupper är underrepresenterade. Att öppna en gräddfil för vissa invandrare är dock ingen framkomlig väg. Det sänker trovärdigheten för polisen och innebär i praktiken en etnisk diskriminering av andra. Och när just polishögskolan, av alla utbildningar, bryter mot den grundläggande principen om likabehandling är det extra allvarligt. Jag tycker helt enkelt att rektor Hansson är totalt fel ute. Och att polishögskolan ska sluta ljuga.