ELMARKNADEN
Håkan Juholt har lovat att snart berätta hur elmarknaden ska återregleras. När? Jo, "när det kommer lite snö och är kallare ute", förklarade han nyligen i DN.
För detta har Juholt kritiserats, men vi borde faktiskt uppskatta hans ärlighet! Varje PR-sinnad politiker ser ju till att tajma sina utspel.
Ingen kan heller klaga över oppositionsledarens konsekvens. Den stenhårda kritiken mot elmarknaden fanns med redan i hans installationstal på S-kongressen i mars:
"Elbolagens orimliga överpriser slår hårt mot enskilda människor och begränsar basindustrins möjlighet till utveckling."
Så där elpopulistiskt har det sedan låtit från Juholt, utan att något konkret förslag lämnats om hur elbolagens vinster ska kunna återföras till småfolket och basindustrin.

Elmarknaden avreglerades i mitten av 1990-talet av en S-regering. Det var en S-regering som stängde Barsebäck, och när nu det är väck så får södra Sverige betala mer för elen. Sedan kan upprörda skåningar skylla på de nya elområdena, men bristen på elproduktion påverkar förstås priset.
Att statliga Svenska Kraftnät delat upp Sverige i fyra elområden visar tydligt att energipolitik och elmarknad inte enbart är något Sveriges riksdag beslutar om.
En alltmer integrerad nordisk och europeisk energimarknad förstärker vårt ömsesidiga beroende.
Om inte Sverige hade infört elområdena hade vi stämts av EU-kommissionen för brott mot konkurrensreglerna, på grund av att danska kunder diskrimineras.
I Sverige är vi å andra sidan oerhört tacksamma för att vi kan köpa el från Finland till marknadspriser när vår kärnkraft står stilla.
Det betyder inte att elmarknaden fungerar perfekt.
Det svenska oligopolet - Vattenfall, Fortum och Eon - dominerar inte bara marknaden utan samäger även de svenska kärnkraftverken. Eftersom de svarar för närmare hälften av den svenska elproduktionen (beroende på hur många dammsugare som glömts i någon reaktor) får de finna sig i att misstänkas för marknadsmanipulationer.
Maud Olofsson misslyckades med att bryta detta skandalösa sam-ägande. Tänker energiminister Anna-Karin Hatt göra ett nytt försök?

Politiker talar inte heller gärna om att staten tjänar på höga elpriser. Ju högre elpris på börsen Nordpool desto högre blir skatteintäkterna. Omkring 40 procent av vår elnota består av olika skatter och avgifter.
Det blir därför extra intressant att se hur elmarknadens Robin Hood, Håkan Juholt, ska komma åt elbolagens "orimliga överpriser". Med tanke på alla de löften han ställt ut borde han slå vakt om varje skattekrona så några elskattesänkningar är väl inte aktuella. Höjda produktionsskatter brukar till slut hamna hos konsumenten och det gynnar ju inte heller vår basindustri.
Nej, vi kan nog räkna med högre svenska elpriser, oavsett regering.
Det korkade tyska beslutet att snabbavveckla kärnkraften innebär att efterfrågan på el från den nordiska marknaden ökar. Dessutom kommer all ny tysk kolkraft att höja priserna på utsläppsrättigheterna.

Tänk om svenska politiker kunde erkänna att elpriset också styrs av faktorer utanför deras räckvidd och att de inte är beredda att sänka några elskatter.
De skulle plötsligt bli så mycket trovärdigare.
ledarskribent