Eric Erfors: Lyssna på Persson

Publicerad
Uppdaterad
Jag håller med Göran Persson: Sverige borde gå med i eurosamarbetet.
EU OCH EURON
När Persson intervjuades
i SVT:s Hübinette i början av oktober överraskade han tittarna med ett brandtal för euron och en svensk anslutning. Och i Dagens Industri häromveckan utvecklade han sitt resonemang:
"Just nu betraktas folk som talar väl om euron som konstiga. Men man måste höja blicken. Jag utesluter definitivt inte att ett svenskt medlemskap ligger ganska nära. Kraften i utvecklingen för oss ditåt."
Jag misstänker att dagens S-ledare, Håkan Juholt, absolut inte har kampanjat för euron under sin "förlåt mig-turné." Tommy Waidelich, oraklet från Sundbyberg, har å sin sida skådat in i framtiden och tror inte att Sverige kommer med under hans livstid.
Jag önskar givetvis Waidelich ett långt liv, men skulle aldrig våga mig på sådana valutaspekulationer.
Reinfeldt & Borg gör motsvarande taktiska bedömning. De ligger lågt. Det är ju ack så mycket trevligare opinionsmässigt att skälla på giriga bankirer än att försvara euron. Moderaterna, det "lyssnande" - och ängsligt följsamma - partiet, har förstås lyssnat in att stödet för euron är rekordsvagt.
En liten tröst finns dock: partisekreterare Arkelsten har ännu inte försökt revidera historien till att M ledde nej-sidan i folkomröstningen 2003.

Det finns allvarliga inslag av historielöshet i debatten om skuldkrisen. Inte bara euron utan EU-samarbetet i sig blir syndabockar för de åtstramningar som drabbar medborgarna i Europas krisländer.
Men hur såg det egentligen ut före euron? Visst myglade Grekland med siffrorna, men i de flesta andra EU-länder gjordes rejäla krafttag mot underskotten för att klara Maastrichtkraven för medlemskap. Vilka statsskuldsnivåer hade funnits utan dessa ansträngningar?
Om inte euron hade existerat skulle ytterligare 15 olika valutor ha mött finansorkanen 2008 i EU. En hel del talar för att det hade kunnat bli ett allas devalveringskrig mot alla och ett fullständigt kaos. Slovakien och Estland valde dessutom att gå med senare, efter Lehman Brothers krasch.
Vissa hävdar att EU fullständigt har satt demokratin ur spel; att det är Bryssel som placerat teknokraterna vid rodret i Aten och Rom. Det är fullständigt nonsens.
De historielösa glömmer EU:s demokratifrämjande arbete.
Grekland fick efter militärdiktaturens fall ett snabbspår in i EG och blev medlem 1981. Grekerna "tackade" senare med att utpressa EG på förmånliga lån och krediter för att landet skulle acceptera två andra före detta diktaturer, Portugal och Spanien, som medlemmar.

EG/EU har varit en lysande demokratiseringsstjärna som med uttalade krav och ekonomiskt bistånd har hjälpt till att reformera det forna Östeuropa. "Köpenhamnkriterierna", kallas redskapet på EU-jargong. Nya medlemmar måste uppfylla kraven på stabila institutioner, demokrati, mänskliga rättigheter, fungerande rättsstat och skydd för nationella minoriteter. Sådant kan få Serbien att till slut lämna ut gamla krigsförbrytare.
Det må vara uppgång för eurons undergångsprofeter på åsiktsbörsen. Men om vi lyssnade mer på före detta statsministrar " och något mindre på alla dessa bankmetereologer som aldrig suttit vid förhandlingsbordet i Europeiska rådet " så skulle bilden av eurons framtid och förtjänster nyanseras.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag