Nej. Vi lever, trots allt, i en marknadsekonomi. Restauranger är fria att sätta vilka priser de vill. Tycker vi inte att priset är relevant i förhållande till vad som är på tallriken kan vi som gäster alltid påtala detta. Alternativt svälja förtreten och den sega biffen.
Det finns ju inte någon knapp på finansdepartementet som ser till att momssänkningar garanterar prissänkningar, eller att åtgärden skapar de tusentals jobb som regeringspartierna pratat om.
Anders Borg kan, förstås, inte ens hålla ordning på sin egen personalrestaurang.
Vid årsskiftet höjdes (!) lunchpriset i Rosenbad från 76 till 80 kronor. Just detta fruktansvärda politiska nederlag beror på att skattebyråkratin har räknat upp det så kallade förmånsvärdet.
DN kunde i går rapportera att endast 45 av de 329 restauranger, som tidningen undersökt, "genomgående" hade sänkt priserna.
Eva Östling Ollén är vd på Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR. Och det var SHR:s framgångsrika lobbyarbete som fick till och med de rödgröna att driva kravet på sänkt krogmoms i valrörelsen 2010. Hur lyder då Eva Östling Olléns kommentar i DN?
"Det är naturligtvis ett beklagligt resultat." Och så fortsätter hon: "Om branschen inte levererar resultat så är jag övertygad om att reformen inte kommer att finnas kvar särskilt länge."
Skulle regeringen alltså backa och höja krogmomsen? Ge den store kritikern Håkan Juholt rätt?
Tillåt mig att definitivt tvivla. Anders Borg har inte bara satsat 4,6 miljarder kronor utan så mycket politisk prestige på detta momsäventyr att en reträtt framstår som osannolik.

Näringsminister Annie Lööf och landsbygdsminister Eskil Erlandsson höjde prestigeribban häromdagen med flåshurtiga PR-jippon på några snabbmatsställen i Stockholm.
Lobbyisterna vid SHR säger att de nu ska lobba mot sina egna medlemmar om att de ska sänka priserna och anställa fler.
Möjligen kanske någon medlem och krögare reagerar på denna von oben-attityd till hur de ska driva sitt företag framgångsrikt.
Anders Borg har å sin sida sänt in en armé av myndigheter för att undersöka effekterna:
Skatteverket, konjunkturinstitutet, SCB, tillväxtverket, konkurrensverket, IFAU och myndigheten Tillväxtanalys.
Momssänkningen tycks i alla fall skapa jobb för byråkrater!
Jag förblir dock skeptisk till momssänkningens utlovade effekter.
Hur ska man kunna säga något säkert? Har prispolismyndigheterna verkligen matsedlarna från landets samtliga krogar före årsskiftet att jämföra med?
Och när vi nu ska skattestimuleras att lägga mer pengar på krogen så kanske vi drar in på klädkontot, vilket i sin tur sänker sysselsättningen i detaljhandeln.

Den positiva effekten med sänkt krogmoms är att det är ett steg mot en mer enhetlig moms på mat. Det ständiga detaljpetandet i våra konsumtionsval med olika skattesatser är annars ganska påfrestande.
Men i den svenska momsdjungeln lurar ständigt nya faror.
Skatteverket har kommit fram till att måltider som serveras i samband med konferenser ska ha kvar den gamla höga momssatsen på 25 procent.
Se där.
Näringsminister Annie Lööf lovar snart att sänkt moms på konferensmat lyfter konferens-branschen!