Eric Erfors: Kol dödar

Publicerad
Uppdaterad
Vattenkraft är farligare än kärnkraft.
I alla fall historiskt sett.
Ingen vet hur katastrofen i Fukushima slutar; men med allt fokus på riskerna med kärnkraft tycks faran för liv och hälsa av annan elproduktion vara glömd.
Ingen har heller kunnat härleda ett enda dödsfall till Harrisburg-olyckan, trots dess viktiga plats i katastrofhistorien. I Tjernobyl dog ett 50-tal som en direkt konsekvens av olyckan; en FN-rapport talar om att omkring 4000 dog i förtid på grund av strålningen.
Hur många har då hört talas om Banqiao-katastrofen?
I augusti 1975 öppnande sig himlens portar över Banqiodammen i Kina. På ett dygn regnade det lika mycket som under ett år och vattenkraftdammen kollapsade. Konsekvensen kan liknas vid en tsunami som svepte bort byarna nedströms. Uppskattningsvis 26 000 personer drunknade direkt vid denna dammolycka, ytterligare 145 000 beräknas ha dött av svält. Totalt berördes kanske 10 miljoner människor av katastrofen.
I augusti 2009 smällde det i Rysslands största vattenkraftverk, Sajano-Sjusjenskaja. Turbinhallen översvämmades och 75 personer dödades.

All mänsklig aktivitet
är förenad med risker och det gäller inte enbart kärnkraften. Kol dödar också. En aktuell rapport från American Lung Association talar om att 13000 personer i USA dör (för tidigt) varje år till följd av över 400 amerikanska kolkraftverk.
Den största kolboven är förstås Kina. För att något minska sitt kolkraftsberoende byggs kärnkraften ut. Efter Fukushima råder förstås ett väntläge. Planen är dock att med 10 nya kärnkraftverk så ska kärnkraftselen 2020 motsvara - blott - 5 procent av landets totala elproduktion. Kina skulle alltså behöva bygga ett hundratal för att på allvar kunna möta klimathotet. Eller för att kunna hålla jämna steg med kolkraften.
I dag utgör kolkraften 70 procent av elproduktionen och i snitt öppnas det ett nytt kolkraftverk i veckan hos världsmästaren i växthusgas.
Kolgruvor kan vara rena dödsfällor, speciellt i Kina. Vad som sällan uppmärksammas i svenska medier är de tusentals kinesiska gruvarbetare som dör varje år på arbetstid. 2002 var ett riktigt fasansfullt år med hela 6 995 döda. Förra året dog 2433 personer i kolgruveolyckor. I genomsnitt dör alltså sex kineser varje dag i någon kolgruva.
Nu ska dessa siffror tas med många kilo salt då de sannolikt ligger i grov underkant. Officiell kinesisk statistik är inte att lita på och varje gruvägare - likt en japansk kärnkraftsägare - har ett egenintresse i att underrapportera allvaret i olyckorna.

Det kan visa sig
att Fukushima blir ett större klimathot än någon havererad internationell klimatförhandling. I Sverige jublar miljörörelsen och Maria Wetterstrand över Angela Merkels beslut att stänga sju reaktorer. Och ersättningen? Det ligger nära till hands att förvänta sig nya kolkraftverk. Miljöpartiet har dessutom varit en stark motståndare till Nordstreams gasledning till Tyskland. Trots att naturgas är betydligt miljövänligare då brunkol producerar dubbelt så höga koldioxidutsläpp.
Att till följd av det tragiska som sker i Japan demonisera all kärnkraft är irrationellt. Jag ser mer än gärna mer av sol, vind och vatten, men modern kärnteknik kommer att krävas i klimatkampen.
Och på tal om strålningsrisker: utsläppen från trafiken i Sverige gör att ett par tusen människor dör i förtid. Varje år.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida