Ingen vet hur katastrofen i Fukushima slutar; men med allt fokus på riskerna med kärnkraft tycks faran för liv och hälsa av annan elproduktion vara glömd.
Ingen har heller kunnat härleda ett enda dödsfall till Harrisburg-olyckan, trots dess viktiga plats i katastrofhistorien. I Tjernobyl dog ett 50-tal som en direkt konsekvens av olyckan; en FN-rapport talar om att omkring 4000 dog i förtid på grund av strålningen.
Hur många har då hört talas om Banqiao-katastrofen?
I augusti 1975 öppnande sig himlens portar över Banqiodammen i Kina. På ett dygn regnade det lika mycket som under ett år och vattenkraftdammen kollapsade. Konsekvensen kan liknas vid en tsunami som svepte bort byarna nedströms. Uppskattningsvis 26 000 personer drunknade direkt vid denna dammolycka, ytterligare 145 000 beräknas ha dött av svält. Totalt berördes kanske 10 miljoner människor av katastrofen.
I augusti 2009 smällde det i Rysslands största vattenkraftverk, Sajano-Sjusjenskaja. Turbinhallen översvämmades och 75 personer dödades.

All mänsklig aktivitet är förenad med risker och det gäller inte enbart kärnkraften. Kol dödar också. En aktuell rapport från American Lung Association talar om att 13000 personer i USA dör (för tidigt) varje år till följd av över 400 amerikanska kolkraftverk.
Den största kolboven är förstås Kina. För att något minska sitt kolkraftsberoende byggs kärnkraften ut. Efter Fukushima råder förstås ett väntläge. Planen är dock att med 10 nya kärnkraftverk så ska kärnkraftselen 2020 motsvara - blott - 5 procent av landets totala elproduktion. Kina skulle alltså behöva bygga ett hundratal för att på allvar kunna möta klimathotet. Eller för att kunna hålla jämna steg med kolkraften.
I dag utgör kolkraften 70 procent av elproduktionen och i snitt öppnas det ett nytt kolkraftverk i veckan hos världsmästaren i växthusgas.
Kolgruvor kan vara rena dödsfällor, speciellt i Kina. Vad som sällan uppmärksammas i svenska medier är de tusentals kinesiska gruvarbetare som dör varje år på arbetstid. 2002 var ett riktigt fasansfullt år med hela 6 995 döda. Förra året dog 2433 personer i kolgruveolyckor. I genomsnitt dör alltså sex kineser varje dag i någon kolgruva.
Nu ska dessa siffror tas med många kilo salt då de sannolikt ligger i grov underkant. Officiell kinesisk statistik är inte att lita på och varje gruvägare - likt en japansk kärnkraftsägare - har ett egenintresse i att underrapportera allvaret i olyckorna.

Det kan visa sig att Fukushima blir ett större klimathot än någon havererad internationell klimatförhandling. I Sverige jublar miljörörelsen och Maria Wetterstrand över Angela Merkels beslut att stänga sju reaktorer. Och ersättningen? Det ligger nära till hands att förvänta sig nya kolkraftverk. Miljöpartiet har dessutom varit en stark motståndare till Nordstreams gasledning till Tyskland. Trots att naturgas är betydligt miljövänligare då brunkol producerar dubbelt så höga koldioxidutsläpp.
Att till följd av det tragiska som sker i Japan demonisera all kärnkraft är irrationellt. Jag ser mer än gärna mer av sol, vind och vatten, men modern kärnteknik kommer att krävas i klimatkampen.
Och på tal om strålningsrisker: utsläppen från trafiken i Sverige gör att ett par tusen människor dör i förtid. Varje år.