Drogliberal stämplas definitivt den som kritiserar lagförslaget om drogtestandet av barn under 15 år från Beatrice Ask (M) och hennes uppbackare Johan Pehrson (FP) i justitieutskottet.
Men här har vi plötsligt fått sällskap av före detta justitierådet Bo Svensson, före detta regeringsrådet Kjerstin Norberg och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Lagrådet sågar fullständigt sönder och samman Asks förslag.
Här handlar det trots allt om ett lagförslag som utnyttjar kryphålet i regeringsformens skydd mot att riksdagen hittar på nya tvångsmedel hursomhelst. Justitieministern borde alltså ta lagrådets kritik på allvar.
Men det struntar Ask i: "Kränkningen består i att inte bry sig om ungdomars missbruksproblem." Ja, tänk så enkelt man kan vifta bort en tung integritetsfråga.

En gång i tiden var integritetsfrågor en central del i Folkpartiets politik. Så är det inte längre. Numera pågår ett kriminalpolitiskt race mot Moderaterna i tuffa tag-frågor.
Enligt Folkpartiet är det numera "missriktad välvilja" att påminna om att det sannolikt upplevs som starkt integritetskränkande hos många barn att plötsligt släpas i väg för en tvångskissning. För att inte tala om hur det sedan känns för den 12-åring som testats och som aldrig sett röken av någon cannabis.
Lagrådet påminner i alla fall om något centralt: när det gäller den här sortens tvångsmedel måste de prövas enligt proportionalitetsprincipen. Tvångskissandet måste stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden och det gör det inte. Lagrådet varnar för ett "repressivt instrument".
Med andra ord finns det risk för att polisen missbrukar tvångsmedlet. Enbart hota med att sitta sex timmar på en polisstation och tvingas dra ner byxorna är i sig ett starkt övergrepp.

En annan fråga är om drogtesterna verkligen är effektiva; de barn som missbrukar är rimligen redan dag stamkunder hos socialtjänsten. Om inte är det där felen ska sökas.
Tvångskissandet blir nu lag, allt i den heliga nolltoleransens namn mot narkotika.
Kombinationen knark och barn gör Asks argumentation så förrädiskt mycket enklare. Hon vill ju bara "barnens bästa" och ändamålet helgar tvångsmedlen. Därmed upphävs alla proportionalitetsprinciper som av någon given naturlag.
Inget parlament på jorden värnar om barnens rättigheter så mycket som Sveriges riksdag. Man till och med struntar i sin högt värderade barnkonvention.
Lagrådet konstaterar att Asks lagpaket innebär en klar perspektivförskjutning från socialtjänst till straffrätt. På tur står sannolikt därför tvångskissande för att motverka doping, inklusive razzior i gymnastiksalen. Och givetvis öppnar detta tvångsmedel för att straffmyndighetsåldern sänks. Allt för "barnens bästa".
Och vi som försöker försvara individens integritet i ett allt mer repressivt övervakningssamhälle är antingen blåögda terroristkramare eller samvetslösa drogliberaler.

RÄTTELSE: I denna krönika fanns tidigare ett citat som angavs vara skrivet av Johan Pehrson i hans blogg. Det var dock en debattör på bloggen som hade skrivit kommentaren.