Det går inte att skälla på inkompetenta politiker och samtidigt bli upprörd när de försöker bli mer kompetenta.
FORTBILDNING
Smaka på orden: öppna gränser, kulturmöten och lära nytt.
De har ett positivt skimmer, men så fort det handlar om en politiker på utrikes resa i tjänsten mörknar det på himlen.
Ve den kommunpolitiker som checkar in på Arlanda för en studieresa utanför konungarikets gränser. Har inte resan grundligt avhandlats i lokala medier före avfärd så väntar garanterat en kö vid diariet efter hemkomst för att kolla reseräkningarna.
Och det är ju så det ska vara, makten måste granskas.
Men i denna granskning finns inte sällan en underton av att det egentligen handlar om en förtäckt nöjesresa, även om programinnehållet är relevant och resmålet legitimt för syftet.
Ibland kan det vara just turistresor på skattebetalarnas nota, men på det stora hela handlar studieresorna om att just lära sig något nytt och ta del av andras erfarenheter.
Sverige är ett av världens mest exportberoende länder; vi är extremt öppna för impulser utifrån. Vårt välstånd bygger på denna öppenhet. Den svenska självbilden handlar också om att vi gärna ser oss som moderna och internationaliserade. Och då vi tillhör en liten språkgrupp noterar vi med gillande när utlänningar berömmer oss för vår goda engelska - med den obligatoriska amerikanska accenten.
Men ve den riksdagsledamot som vill förbättra sina språkkunskaper. Då misstänkliggörs man av gratistidningen Metro. I går avslöjade Metro att riksdagsledamöternas språkresor "kostar oss sju miljoner kronor".
Nåja, tidningen visar sig ha använt sig av det gamla infrastrukturtricket. När ministrar ska skryta om framtida jättelika satsningar på vägar och järnvägar brukar de inkludera redan beslutade och avsatta pengar. Totalsumman blir ju större då.
De sju miljonerna Metro syftar på är notan sedan 2007. Då riksdagen med största sannolikhet kommer att fortsätta kompetensutveckla ledamöterna kan vi ju passa på framskriva den totala notan till 17 miljoner kronor år 2016!
Är det då inte välkommet att riksdagsledamöterna bättrar på sina kunskaper i franska och engelska? Att de möjligen kan stava igenom sig Nouvel Observateur eller kunna diskutera finanskrisens konsekvenser med amerikanska ekonomer?
Jo, det tycker jag. Men läsaren av Metro ska inte kunna missförstå vad det egentligen handlar om. Artikeln illustreras nämligen med en skön strandbild från Korsika. Inklusive solstolar.
Tidningen är också noga med att påpeka att Björn von Sydow (S), ordförande i Europarådets svenska delegation, hade mage att "mitt under finanskrisen" åka på franskstudier i Nice 2009. En riktig enfant terrible, alltså.
Men heder åt von Sydow: han står på sig och framhåller att studierna är välmotiverade.
Man kan tycka att det är något paradoxalt att just Metro väljer att publicera en så här nationellt inkrökt artikel. Här talar vi ju om en global tidningskoncern med 19 nationella utgåvor. Ja, tänk om riksdagsledamöterna faktiskt lär sig läsa franska Metro!
Behöver det sägas att det finns en värld utanför Sverige som påverkar oss enormt? Det kan rentav vara lönsamt för skattebetalarna att ordna politikercharter till Grekland för att lära sig konsekvenserna av hur en svällande offentlig sektor utan produktivitetskrav skapar nya budgethål.
