Eric Erfors: Facket som målarmaffia

Publicerad
Uppdaterad
Så var det dags igen:
Facket ska sätta ett småföretag i blockad, trots att ingen av de anställda är med i facket.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
MAKTMISSBRUK
Och som vanligt handlar det om att tvinga småföretaget skriva under ett kollektivavtal. Att företaget i fråga betalar löner i nivå med gällande kollektivavtal och har försäkringar via Fora AB är totalt ointressant för facket, Målarettan.
Målarna Jimmy Tofftén och Anders Johansson startade för tre år sedan företaget Colorelit måleri AB i Visby. I dag har de tre anställda.
I juni upptäckte Målarettan att i Visby fanns minsann ett företag utan kollektivavtal och har sedan dessa pressat Colorelit.
Trycket har successivt hårdnat. Anders Johansson berättar för mig hur hotfullt han upplevt samtalen med facket, hur de har skrämt med att banklån och transporttjänster ska stängas av. Skriv på eller gå i konkurs! har varit budskapet.
Facket anser naturligtvis att de har uppträtt korrekt och till Gotlands Tidningar säger ombudsmannen, tillika ordföranden, Jan-Erik Wigren i Målarettan att: "Vi har i uppdrag av samhället att se till att så många företag som möjligt har kollektivavtal. Då spelar det ingen roll om företagens anställda är med i facket eller inte."
Ombudsmannen ser sig alltså som samhällsnyttans ödmjuke tjänare. Och inte vilken som helst: I Målareförbundets ändamålsparagraf framgår att han ska "medverka till en socialistisk samhällsutveckling".

Wigren har dock
en poäng: detta fackliga översitteri är sanktionerat av den alliansregering målarfacket annars så intensivt avskyr.
Vår moderate arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tycker uppenbarligen att facken med lagen i ryggen år 2011 ska kunna utpressa småföretag där ingen av de anställda vill ha ett kollektivavtal.
När jag pratar med ombudsman Wigren framhåller han att avtalet också behövs för att upprätthålla konkurrensneutralitet. Utan avtal "dumpas" marknaden.
I konsekvens med detta borde facket kräva blockadlagar mot alla enmansföretagare som ligger under Målerifaktas ackordsräkningar.
Dessutom har vissa småföretag ett DNA-undantag i lagstiftningen; familjeföretag får enligt MBL inte försättas i blockad.
Om Anders Johansson i Visby anställt några släktingar så hade ombudsman Wigren inte kunnat genomdriva sina "samhällsinsatser."
Colorelit vill inte sponsra fackets verksamhet via obligatoriska ackordsavgifter. De vill inte ha några ackordslöner då de mest jobbar med privatkunder och anser att ackorden kan riskera kvalitén på jobbet.
Colorelit vill också fortsätta betala ut semesterlöner på ett normalt sätt.
Till måleribranschens museiföremål från 1930-talet hör en "semesterkassa". Arbetsgivarna måste enligt kollektivavtalet betalar in semesterpengar till en centralt administrerad fond. Semester på sportlovet? Då blir det krångligt.
Huvudregeln är nämligen att under vecka 23 varje år ska semesterpengarna betalas ut. Och allt överskott från semesterfondens räntebärande papper - efter byråkratinotan - delar fack och arbetsgivare på.
Den här sortens tvångsförvaltning av löntagarnas semesterpengar var möjligen förr en pensel bland många för målarfackets jobb mot en "socialistisk samhällsutveckling", nu är man vilse bland färgburkarna.
Anders Johansson i Visby säger att det är viktigt att poängtera att de inte är motståndare till facket som sådant. Han har själv varit medlem. "Men jag måste säga att här handlar det om maffiafasoner".
Colorelit har en sida på Facebook där man kan skriva på sitt stöd.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag