Eric Erfors: 3-fasen för skattmasen

Publicerad
Uppdaterad
Det är saligt att giva. Men staten bör förhålla sig neutral till vem vi skänker våra pengar till.
Trots att regeringen skrotade avdragsrätten för medlemskap i fackliga organisationer med hänvisning till grundläggande skatteprinciper är man nu på väg att införa ett annat skattesnurrigt avdragssystem.
Göran Hägglund och Kristdemokraterna har länge drivit kravet att vi ska kunna göra avdrag i deklarationen när vi skänker pengar till ideella organisationer.
Och KD lyckades klämma in avdragsfrågan i alliansens valmanifest. Därmed borde saken vara klar. Nja, i den lagrådsremiss som nyligen blev klar finns fortfarande en brasklapp om prioriteringar i budgetförhandlingarna.
Finansdepartementet räknar på ett årligt skattebortfall på 274 miljoner kronor, något som blott är kaffepengar i det stora budgetkalaset. Men det måste finnas en berättigad oro hos Anders Borg att när väl det här sjösatts kommer kraven med vändande e-post från andra organisationer. De som inte fått statens välsignelse att vara finare. Hela idrottsrörelsen exempelvis.
I korthet går lagförslaget ut på att den som skänker 6 000 kronor till godkända organisationer får en maximal skatterabatt på 1 500 kronor per år. Och det gäller enbart pengar till "hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig verksamhet."
Organisationerna ska ansöka hos skatteverket som avgör om de platsar i statens A-lag. Möjligen kan KD:s vänner i Pingstkyrkan komma i fråga om de i bokföringen kan visa att pengarna går till "behövande". Pingstmissionens biståndsverksamhet blir avdragsgill, men inte Brommapojkarnas ungdomsfotboll. Och kanske Scientologikyrkan kan övertyga skattebyråkraterna om att rätt form av "hjälpverksamhet" bedrivs.
Låter det krångligt och godtyckligt?
Jovisst, och vänta bara. Det blir värre.
Sverige kan nämligen inte på grund av EU-medlemskapet särbehandla svenska organisationer. Alla möjliga organisationer i hela EES-området som satsar på "behövande" kan alltså hamna på skatteverkets A-lagslista.
Huruvida det verkligen existerar en stödförening "För behövande munkar i Provence" eller den vetenskapliga föreningen "För fondtapetens främjande i Frankfurt" kan bli en delikat fråga för våra kära svenska skattebyråkrater.

Naturligtvis har detta tokiga lagförslag föregåtts av en utredning. Och utredaren Hases Per Sjöblom underkände faktiskt avdragsrätten med hänvisning till de skattetekniska problemen.

Jag hyser sympati för tanken att fler borde skänka mer till ideella organisationer. Men när staten nu auktoriserar vissa som finare än andra kommer dessa organisationer givetvis ha en konkurrensfördel och använda det i sin marknadsföring på givarmarknaden. De har ju gubevars blivit kvalitetsstämplade av självaste skatteverket!
Staten ökar alltså styrningen av det civila samhället. Dessutom måste dessa statligt auktoriserade organisationer anpassa sig för att hålla sig inom ramarna för vad som anses politiskt korrekt, enligt den luddiga paragrafen om "behövande".
Här är i alla fall ett jobbskapande projekt från regeringen. Göran Hägglunds avdragsrätt borde döpas om till "skattereduktion för skattebyråkratins välbefinnande".
För övrigt anser jag att skattetrixaren Bertil Villard, AMF:s avgående styrelseordförande, borde kunna kompensera för sin tvivelaktiga skattemoral. En fond för gatubarn i Peru vore passande.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag