Ulvskogs EU-smink

Det var förstås ett kalkylerat angrepp, då hon samtidigt viftade med företagets prislista. Ett problem för Ulvskog är att företaget måste jubla över denna fantastiska gratisreklam.
I Frankrike handlade det om den polske rörmokaren. Och i Sverige handlar det fortfarande om den lettiske byggjobbaren när Socialdemokraterna försöker skrämma väljare från sofflocket.
Det finns olika sätt att säga "Go home" på och Ulvskog försöker så gott hon kan.
Frågan är vad hon anser om ett annat slags bemanningsföretag: Cultural Care - Au pair, som ingår i EF-koncernen.

Företaget sysslar med något så ulvskogshemskt som att hyra ut billig svensk arbetskraft till bättre bemedlade amerikanska familjer. Alla tusentals svenska ungdomar som nu jobbar som au pair i USA har i dag en garanterad lön på endast 5300 kronor i månaden.
Varför så tyst om denna tillfälligt utstationerade arbetskraft? Ulvskog kan väl ryta till om svenska pigor som slavar i Beverly Hills under bedrövliga förhållanden och människohandlarna inom EF!
Och något om att svenska killar och tjejer på tillfälliga jobb i USA, likt letter i Sverige, inte förstår sitt eget bästa. Go home! Återvänd genast till er arbetslöshet i Hagfors eller Riga.

Till saken hör att för socialdemokratin och LO-facken har bemanningsföretag historiskt sett varit ett rött skynke. De var i egenskap av privata arbetsförmedlingar förbjudna i Sverige ända fram till 1992. Jo, det är sant.
Den retorik som präglade kampen om att liberalisera den svenska tjänstemarknaden i början av 1990-talet har numera flyttat upp på europeisk nivå. Med Lavaldomen och hotbilder av så kallad "oschyst låglönekonkurrens" hoppas nu Ulvskog mobilisera både valarbetare och väljare.
Här krävs en dos svensk dubbelmoral:
Hur schyst är det att konkurrera med en svensk krona som sjunker? Ulvskog kan alltid fråga jobbarna i den finska pappersindustrin. Dessutom ställer de svenska facken upp på en intern devalvering med lönesänkningar för att behålla jobben.
Jag har respekt för fackens agerande, men det krockar med budskapet om konkurrens på lika villkor.
På motsvarande sätt finns det en konflikt mellan socialdemokratins ord och handling i riksdagen.
I den i dag aktuella valplattformen heter det att: "Vi vill stärka fackets ställning i EU:s fördrag. Vi vill införa ett socialt protokoll som skyddar de fackliga rättigheterna."
Detta är ett av Socialdemokraternas tyngsta vallöften.

Problemet är att man bluffar. Partiet har ju accepterat ett fördrag utan detta "sociala protokoll" när man i riksdagen i november röstade ja till Lissabonfördraget. Även riksdagsledamoten Marita Ulvskog tryckte på ja-knappen.
Då försöker Ulvskog i stället att skälla på utstationeringsdirektivet och kräva en förändring. Oklart på vilket sätt, förstås. Men konkreta förslag från Ulvskog är ändå av underordnad betydelse då fördraget rent EG-rättsligt har förtur.
Och fri rörlighet av tjänster (artikel 49) i dagens Nicefördrag, och som i EG-domstolen sänkte Byggnads blockad, återfinns även i det Lissabonfördrag Ulvskog har varit med och godkänt.

Jag vet, det här är snårig materia, men den verkliga bilden bakom Socialdemokraternas dundersminkade EU-valbudskap måste komma fram.
Tänk hur tungt det är för Ulvskog att tala om för väljarna varför man har röstat ja till något som säger sig vara emot.
Då är det förstås oerhört mycket enklare att hoppa på något lettiskt bemanningsföretag. Och devalvera innebörden i det allvarliga begreppet människohandel.