En sjuk kultur på Socialstyrelsen

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
En arbetsgivare har problem när 29 procent av de anställda hävdar att de drabbats av ohälsa på grund av psykosociala faktorer på arbetsplatsen det senaste året. Och allra helst som en stor del av personalen inte vågar föra fram idéer och kritik av rädsla för att få kritik.
Men så ser det ut på Socialstyrelsen, en av de statliga myndigheter som har till uppdrag att värna hälsa och välfärd.
Folkhälsoinstitutet är en annan myndighet som ska se till av vi medborgare mår bra. Den är bland annat kunskapscentrum för att utveckla strategier och metoder för att hålla oss krya och glada.
Personalen där i Östersund är inte lika lycklig. Till slut fick myndigheten kalla in en annan statlig myndighet, Arbetsmiljöverket, för att granska situationen. De anställda, 170 personer, är stressade och otrygga bland annat på grund av ledarskapet är otydligt.

Varken Socialstyrelsen, 1 000 anställda, eller Folkhälsoinstitutet har anmärkningsvärt hög sjukfrånvaro. Men så handlar det också om tjänstemannajobb. Här knäcker man inte ryggen på tunga lyft, man får inte stryk av psykotiska patienter eller vinterkräksjuka av små gullungar vars föräldrar har dålig kläm på inkubationstider.
Hos Socialstyrelsen försvann 3,1 procent av arbetstiden i fjol i sjukfrånvaro, hos Folkhälsoinstitutet 3,2 procent. Där kan någon promille bero på att cryptosporidiumparasiten började härja i vilt i slutet av november.
Annat var det i vårt stora regeringskansli. De 4 540 anställda var bara borta av hälsoskäl 1,9 procent av arbetstiden. Riksbankens 350 löntagare var ännu kryare, sjukfrånvaron var 1,7 procent.
En liten del av förklaringen är att Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet är kvinnodominerade arbetsplatser, och kvinnor har högre sjuktal än män. Men det är rakt inte hela förklaringen. För även om kvinnorna på Riksbanken inte är lika vrålpigga som männen där så är de friskare än männen på Socialstyrelsen. Eller åtminstone på jobbet även om de känner sig kymiga.

Det finns en kultur på varje arbetsplats, oftast oartikulerad men ändå närvarande, som bestämmer när och varför man är hemma av hälsoskäl. Ofta har arbetsgivare som betonar vikten av en god arbetsmiljö högre sjuktal än de som inte snackar så mycket om saken. Så har till exempel Folksam regelmässigt högre sjuktal än Trygg-Hansa. Retoriken skapar helt enkelt höga förväntningar.
Sannolikt har medarbetarna i de myndigheterna som ska värna hälsa och välfärd  högre krav på hur det ska funka på arbetsplatsen för att de ska trivas. De jobbar ju ändå på ställen som borde veta bäst.
Båda hälsomyndigheterna vill säkert bli bättre arbetsgivare. Då bör de besöka och prata med cheferna i regeringskansliet och Riksbanken, kanske ordna utbytesarbeten några månader. För hela skillnaden lär inte handla om höga förväntningar, det saknas uppenbarligen en del i det praktiska handlaget.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag