Alla elever har rätt att nå sin fulla potential i skolan, oavsett begåvning och oavsett socioekonomisk bakgrund.
Det är en självklar socialliberal ståndpunkt. Men i Sverige gäller varken det ena eller det andra.
Enhetsskolan har varit dogm. Bara de musik- och idrottsbegåvade har kunnat gå i verkliga elitklasser, det vill säga klasser med intagningsprov.
I förslaget till ny skollag, som väntas i juni, avskaffas emellertid förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen. Tjejen som blev klar med nians mattebok i femman och killen som förstod Ohms lag innan han fick framtänder blir erkända som individer med samma rätt till intellektuell stimulans som sina kompisar.
Det var på tiden.
Socialdemokraterna är förstås kritiska. Marie Granlund, skolpolitisk talesperson, säger att Alliansen kommer att "skikta samhället".
Men samhället kommer alltid att vara skiktat. Specialbegåvningar har och kommer alltid att finnas. Att dessa begåvningar får stimulans genom snabbare studietakt och samarbete med universitet och högskolor är inget samhällsproblem. Det är i längden en samhällsvinst, eftersom spetskompetens genererar välfärd.

Det stora samhällsproblemet är att klass och ursprung gör att många elever inte ens uppnår grundskolans normala mål.
Skolverket har undersökt hur kommunerna fördelar sin skolbudget. I rapporten "Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?" konstaterar man att Sveriges kommuner fördelar det mesta automatiskt; per skalle. I de 20 mest segregerade kommunerna fördelas blott sex procent av pengarna till grundskolan efter socioekonomiska behov. Och det är dåligt med utvärderingen av dessa extrainsatser.
Om en skola fick en extraresurs förra budgetåret kommer den med stor sannolikhet att få en lika stor extraresurs i år, utan att det utreds om tillägget hade avsedd verkan - att eleverna klarade att uppfylla grundskolans mål i samma utsträckning som eleverna i skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är hög och eleverna är födda i Sverige.

Men överlag har elever i socioekonomiskt svaga skolor svårare att nå grundskolans mål än andra. Skolverket tolkar detta som att extraresurserna inte har varit tillräckliga eller att de har använts på fel sätt.
Det duger inte. Kommunerna tar tydligen inte reda på fakta, utvärderar inte, sköter inte sitt jobb. Det, och det faktum att kommunerna har så olika stora skolbudgetar att röra sig med, talar för att skolan återigen bör förstatligas.
Folkpartiet vill förstatliga skolan. Utmärkt.
Men varje gång Jan Björklund talar om att så och så många elever inte klarar kunskapsmålen, skyller han reflexmässigt på "flumskolan". Så enkelt är det inte.
Det är jättebra att utbildningsministern slår ett slag för de extra begåvade, men han måste också höja sin trovärdighet när det gäller alla de unga som har sin bakgrund emot sig.