I flera landsting är insemination dyrare för lesbiska par än för heterosexuella.
Exempelvis Östergötland är rena paradiset för tvåkönade par som inte själva lyckas alstra barn. Insemination kostar bara 250 kronor per försök och antalet subventionerade försök är, i teorin åtminstone, obegränsat. Lesbiska östgötska kvinnor måste däremot betala 3000 kronor för två försök, sedan är det stopp.
Diskrimineringsombudsmannen driver nu fall mot flera landsting som ägnar sig åt denna, enligt DO, diskriminerande praxis. Landstingen förstår inte DO:s synpunkter. De framhåller att homosexualitet ju inte är någon sjukdom. Att vara lesbisk innebär i sig inte att man är mindre förmögen att bli gravid. Det kan förefalla som en rimlig invändning.
Men med det synsättet är det knappast bara lesbiska kvinnor som borde betala mer.
Åldrande är ju heller ingen sjukdom. Ska då verkligen 38-åriga kvinnor, som kunde ha fått barn för tio år sedan, få subventionerad hjälp? Faktum är att fertilitetsproblem inte alltid kan kopplas till fysiska begränsningar. Det blir bara inga barn.
Sjukdomsbegreppet är därför en dålig måttstock på vilka som ska få och inte få subventionerad insemination.
Det bör i stället vara lika för alla. Givetvis också för de ensamstående kvinnor som i dag förvägras behandlingen enligt en obsolet lag som Kristdemokraterna inte vill ändra.
Men prislappen borde vara betydligt högre än vad den är i dag. Det är ingen absolut rättighet att få barn, än mindre utan kostnad. När det gäller adoptioner anses det helt i sin ordning att föräldrarna betalar upp mot 100000 kronor ur egen ficka.
Många landsting går på knäna för att ha råd med ny cancermedicin som kan kosta hundratusentals kronor per patient. De måste prioritera cancerpatienter framför barnlösa par. Vård är alltid en fråga om att prioritera och landstingen måste snart lära sig att göra det betydligt hårdare. Fram till 2040 beräknas vårdkostnaderna nämligen trefaldigas.
Det är rimligt att samhället subventionerar en del av kostnaderna för insemination. Annars blir barn en klassfråga för par med fertilitetsproblem.
Men patienterna måste skjuta till mer egna pengar än i dag. Det borde inte vara några problem för dem som har en innerlig barnlängtan.