Men folk flyttade ändå, framför allt unga kvinnor. De ville studera eller arbeta någon annanstans, träffa nya människor, välja i ett brett kulturutbud.
Ah, då måste ju de unga kvinnorna kunna högskolestudera på centralorten. Så fick vi lärcentrum där man kan skypa sig till en lärarexamen. Men utflyttningen fortsatte.
Nu är det invandrarna som ska rädda avfolkningsorterna, som finns från Ales stenar till norra Lappland. I fjol ordnade LRF och hushållningssällskapet seminarier på temat "Invandring en möjlighet för landsbygden". I år har jordbruksverket beställt en rapport om hur arbetslösa i Botkyrka kan fylla luckorna i Hedemora när fyrtiotalisterna tar sin pension och går.
Det finns gott om kommunpolitiker som ser invandrare som Den Demografiska Räddningen. Just nu ger de urbefolkningen arbete på flyktingmottagandena och sen när pensionsuttåget kommer ska de nya landsbygdsborna trava in omsorgen, skolan och vården i stället. Och då måste de finnas på plats hela tiden, inte ha fått smak på storstadens frestelser.
Men invandrare är inte tacksamma över att gå arbetslösa i en småort i väntan på jobben som ska komma när fyrtiotalisterna går hem. De siktar, precis som bygdens unga kvinnor, på egen försörjning. Alltså flyttar också de till städer med universitet, bredare arbetsmarknad, med fler släktingar och vänner.
Inget projekt kan ändra på detta. Därför bör varje kommun och statligt verk lägga ner tanken på visningsresan "Från förorten till de fria vidderna".
I jordbruksverkets Hedemora i Dalarna bor 15 141 personer mellan noll år och döden. 748 av dem var arbetslösa, i åtgärder eller anställda med lönebidrag i november. Och fler lär det bli. I slutet av månaden varslade Milko de 150 anställda vid mejeriet i Grådö om uppsägning. Månaden innan fick 95 personer på Ovaka i Långshyttan samma besked.
I Åsele i Västerbotten är siffrorna än värre. Men där hoppas man på flyktingar och holländare. Mångsysslande Christien Fox konsultar åt kommunen för att locka företagsamma landsmän till den lilla orten, 3 012 invånare i senaste räkningen. Jobb finns ju inte, men tomma ytor är det gott om.
Nu är Åsele inte ensamt om att ragga hårt i Holland. När mässan Emigratiebeurs hålls i staden Utrecht 11-12 februari kommer åtminstone 100 svenska offentliga organisationer att ställa ut, mest kommuner.
Den dag arbetskraftsbristen är verklig i Hedemora och Åsele och arbetslösheten ännu hög i Botkyrka och Landskrona då kommer människor att flytta dit, svenskfödda som invandrade och till och med en och annan holländare. Men än så länge är det bara snack, som dessvärre kostar skattekulor.
"Lägg ner tanken på visningsresan 'Från förorten till de fria vidderna'