Foto: Helen Rasmusen
 Foto: Helen Rasmusen

Det går åt rätt håll - världen blir bara bättre

Publicerad

1990 beslöt FN att den extrema fattigdomen skulle halveras på 25 år. I veckan släppte Världsbanken statistik som visar att målet redan var uppnått 2010, fem år i förväg. Detta trots en finanskris som många befarade skulle slå skoningslöst mot världens mest utsatta.

Den fantastiska nyheten lär ha gått de flesta förbi. Berättelsen om hur världen ständigt blir bättre är den mest underrapporterade storyn som finns. Kanske för att sådana glädjebud ändå inte riktigt biter på vår djupt rotade föreställning om världens tilltagande elände.

Men verkligheten talar sitt tydliga språk. Andelen extremt fattiga har aldrig varit lägre. Även om man räknar bort Kinas otroliga utveckling, från 77 procent av befolkningen i extrem fattigdom 1980 till 14 procent 2008, minskar armodet världen över.

För första gången sedan mätningarna inleddes är mindre än hälften av befolkningen i det subsahariska Afrika extremt fattiga. Det är ändå alldeles för många, förstås, men det finns ändå skäl att glädjas.

Alla siffror pekar åt rätt håll. På drygt 30 år har mödradödligheten i världen minskat med närmare 40 procent. Sedan 1970 har antalet analfabeter blivit hälften så få. HIV-viruset, som för ett par decennium betraktades som ett hot mot civilisationen, skördar allt färre dödsoffer.

Den här otroliga utvecklingen hade inte varit möjlig utan tillväxt och handel - just det som domedagsprofeterna brukar skylla världens olycka på. Det är tillväxten som lyft miljarder människor ur fattigdom i Kina, Indien, och på senare år också Afrika.

Tillväxt är en förutsättning för fattigdomsbekämpning, men det krävs också mer. Forskning visar att tillväxtens effekt på fattigdomen minskar av allt för stor ojämlikhet i ett samhälle. Det gäller också att tillväxtens frukter tas tillvara på ett klokt sätt, med investeringar i utbildning, hälsa och infrastruktur. Men utan företagsamhet och tillväxt finns ingen väg ut ur fattigdomen.

Att säga att tillväxten har gått för långt känns kanske samvetsbefriande för den som lever i svenskt överflöd, men det är en tanke som är förödande för dem som har det värst. Det fanns tidigare en föreställning om att jorden skulle bli rättvisare genom att rika länder gav bort en del av sitt överflöd till de fattiga. Men de senaste femtio årens utvecklingsbistånd har varit ett stort misslyckande. Och det vi gett bort med den ena handen har vi tagit tillbaka med den andra, genom tullar. Länderna som rest sig ur fattigdom har gjort det själva, utifrån sina förutsättningar, genom handel och öppenhet.

Det finns fortfarande mycket att bekymra sig i världen, men ingen anledning att misströsta. När man inser vilka otroliga framsteg mänskligheten gjort på bara några decennier är det lättare att på ett inspirerat sätt ta sig an de problem som finns kvar i dag. Den viktigaste lärdomen att dra från historien är att ingenting är omöjligt.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida