Cykelslangen i Köpenhamn i Danmark har skapat en genväg för 12 000 cyklister varje dag. Det är en led i arbetet att öka cyklingen och göra den säkrare. Foto: Jennie Fasth
Cykelslangen i Köpenhamn i Danmark har skapat en genväg för 12 000 cyklister varje dag. Det är en led i arbetet att öka cyklingen och göra den säkrare. Foto: Jennie Fasth
Hovenringen i staden Eindhoven i Nederländerna ger en genväg och säkrare överfart över en hårt trafikerad rondell. På natten är den upplyst. Creative commons Foto: Bruggenbouwer/Creative Commons
Hovenringen i staden Eindhoven i Nederländerna ger en genväg och säkrare överfart över en hårt trafikerad rondell. På natten är den upplyst. Creative commons Foto: Bruggenbouwer/Creative Commons
I Farsta i södra Stockholm placerade staden häromåret ut två stolpar mitt i cykelbanan. Foto: Krister Isaksson
I Farsta i södra Stockholm placerade staden häromåret ut två stolpar mitt i cykelbanan. Foto: Krister Isaksson
Skulpturen Vinter av Pål Svensson i vägtunneln Norra Länken i Stockholm. Bollen täcks av rimfrost tack vare ett speciellt kylaggregat. Verket är en del av den totala satsningen på konst i Norra länken som kostade 50 miljoner kronor. Foto: Holger Ellgaard
Skulpturen Vinter av Pål Svensson i vägtunneln Norra Länken i Stockholm. Bollen täcks av rimfrost tack vare ett speciellt kylaggregat. Verket är en del av den totala satsningen på konst i Norra länken som kostade 50 miljoner kronor. Foto: Holger Ellgaard

Det är för dyrt att inte satsa på cykling

Publicerad

Cykling är en ren vinstaffär för kommuner och myndigheter. Varje trampad kilometer innebär en besparing på 1,40 kronor. Det hävdar Stefan Gössling, professor i humanekologi vid Lunds universitet.

Orsaken är bland annat att cykling är bra för hälsan – men också att det leder till minskat vägslitage, utsläpp och buller.

Gösslings studie har fått stor uppmärksamhet de senaste veckorna, bland annat i Svenska Dagbladet och Sveriges Radio. Men kunskapen om vinsterna med cykling har varit kända länge. Det går dock plågsamt långsamt att omvandla forskningsrönen till praktisk politik i Sverige.

Cykelinfrastrukturen är fortfarande farligt utformad, dåligt underhållen och i många fall obefintlig. Resultatet är alltså inte bara att tusentals cyklister skadas alldeles i onödan varje år – det gör även Sverige fattigare.

Skillnaden mellan hur stat och kommuner behandlar trafikslagen bil respektive cykel är slående. Medan bilister kan köra på säkra och breda vägar får cyklisterna oftast nöja sig med vad som blir över.

Cykelleden väster om Gamla stan i Stockholm är en av Sveriges mest trafikerade. Men trots det tvingas den norr- och södergående trafiken samsas på en smal kaj med dålig sikt och tvära kurvor. På samma sträcka har biltrafiken däremot tio bilfiler och närmare 45 meter i bredd, vilket påpekats av cykelexperten Krister Isaksson.

Dessvärre handlar det inte bara om gamla synder. Mönstret går igen även vid nybyggen. Ibland är skillnaderna rent parodiska.

I den nyinvigda motorvägstunneln Norra länken i Stockholm har ingen möda sparats för att ge bilisterna den allra bästa upplevelsen. Trafikverket har till och med satsat på konstverk, bland dem installationen Vinter där en stor boll tack vare ett speciellt kylaggregat ständigt täcks av rimfrost.

Den cykelbana som byggdes samtidigt var dock inte bara krokig, smal och dubbelriktad – Trafikverket hade dessutom placerat ut lyktstolpar mitt på den. Tydligare kan knappast attitydskillnaden beskrivas.

Det behöver dock inte vara så här. I länder som Nederländerna och Danmark läggs både pengar och tankemöda på cykelinfrastruktur.

I Köpenhamn har cykelbron Slangen gett en säkrare och snabbare cykelväg för 12 000 cyklister per dag. Och i Eindhoven har en upphöjd bro skapat en genväg över en rondell. Politikernas signal är tydlig – cykeln är lika viktig som bilen.

I Sverige däremot dröjer ofta de stora satsningarna. Ett sammanhängande cykelnät i Stockholms län beräknas exempelvis ge 13 kronor tillbaka per satsad krona – lågt räknat. Men merparten av investeringen skjuts på framtiden. Och på de delsträckor som väl byggs prutar lokalpolitikerna ofta på både bredd och utformning.

De verkar anse att det är för dyrt att bygga bra cykelbanor. All forskning visar dock att det är tvärtom: Vi har inte råd att inte satsa på cyklisterna.

 

Läs också:

Cykellobbyn bör prata pengar - inte miljö

Lyssna på podcast:

Cyklisterna är diskriminerade

 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida