Det var nog många som spetsade öronen när schackgeniet Garri Kasparov besökte Skavlan häromveckan. Han skrädde inte orden om dagens Ryssland: Putin är som "en gudfader som driver ett kasino", sade han bland annat. En märkbart stressad Skavlan kände sig tvungen att upplysa om att Putin inte fanns i studion för att försvara sig.
Det säger något om vår brist på kunskap om vad som händer i Ryssland. Alla har hört om mordet på den modiga journalisten Anna Politkovskaja år 2006. Men ganska få känner till att många fler har följt hennes öde.
Pressorganisationen Committe to Protect Journalists skriver i en färsk rapport att Ryssland är det tredje dödligaste landet i världen för journalister. Läs den meningen en gång till. Bara två länder begraver fler reportrar.
De senaste nio åren har 17 reportrar mördats i Ryssland. Gemensamt för dem är att de höll på med känsliga reportage med potential att hota mäktiga intressen, såväl nationellt som lokalt. En annan gemensam nämnare är avsaknaden av rättvisa. Bara ett av de 17 morden har lett till fällande dom.
Denna straffrihet har lett till en utbredd självcensur i Ryssland, konstaterar Committe to Protect Journalists. Grävande reportrar nekas jobb i de statskontrollerade medierna, marginaliseras och lever under hot. Nyligen hoppade sjöfartsexperten Michail Voitenko av sin journalist-
karriär efter att ha mottagit varningar. Det var han som skingrade mystiken kring det kapade fartyget "Arctic Sea" genom att hävda att lasten sannolikt bestod av vapen och inte timmer, som det påstods.
Och nu verkar ytterligare en journalist vara på väg att tystas. Aleksander Podrabineks har tvingats under jorden sedan han skrivit en debattartikel där han kritiserar ryska krigsveteraner för att glorifiera Sovjetunionen. I veckan har unga aktivister från Nasji - ett slags Putinjugend - barrikaderat sig utanför Podrabineks bostad med krav på en offentlig ursäkt.
President Medvedev och premiärminister Putin avsvär sig förstås allt ansvar för journalistdöden i Ryssland. Båda har försäkrat att de vill gå till botten med de olösta morden. Det är ett försvar som inte kan övertyga någon.
Även om Kreml inte är direkt inblandat i attackerna så har ledningen skapat en miljö där medier betraktas som fria byten. Steg för steg har pressfriheten strypts genom skapandet av regimtrogna medier och genom lagar som förbjuder ett ifrågasättande av den officiella historieskrivningen.
Att det är Putinlojala Nasji-ungdomar som står utanför Podrabineks bostad sänder också ett klart budskap: Jakten på självständiga reportrar har sanktion från högsta ort.
Vi i omvärlden måste protestera högre mot den brutala jakten på modiga journalister i Ryssland. Annars kan det vara en tidsfråga innan det offentliga samtalet tystnar.