De flesta svenskar vet antagligen mer om USA:s diskriminering av svarta än om Sveriges diskriminering av romer. Dels för att det är enklare att uthärda andras smutsiga historia än sin egen. Dels för att USA mycket medvetet har tagit itu med sin rasism, dess historia och konsekvenser i dag.
Sveriges intresse av att tvätta den egna smutsiga byken har däremot varit minimalt.
I går avslöjade Sveriges Radio att det förekommer utbredd diskriminering av romer på Statoil och OKQ8, de mackkedjor som hyr ut bilar. På var tredje mack, 22 av 65 undersökta, fick en traditionellt klädd rom beskedet att det inte fanns några hyrbilar inne. När en reporter lite senare bad att få hyra, gick det utmärkt. Det är dessvärre inte särskilt chockerande.
Antiziganism i Sverige har gamla och förskräckande anor. På 1600-talet bestämdes att alla romer skulle kastas ut; om romska män hittades, dödades de. På 1900-talet tvångssteriliserades romer, barn omhändertogs och auktionerades ut. Mellan 1914 och 1954 var romer portade från Sverige - det faktum att mellan en halv miljon och en miljon romer mördades i nazisternas koncentrationsläger botade alltså inte den svenska antiziganismen.
Först på 60-talet, när Fredrik Reinfeldt var parvel, avskaffades lösdriverilagen som gav kommunernas rätt att fördriva romer efter tre veckors boende på en plats.
Än i dag präglas relationen mellan romer och majoritetskulturen av ömsesidig misstro. Bland svenskar verkar det finnas en unik acceptans för att bunta ihop alla individer till ett stort, suspekt kollektiv. Och många romer upplever Sverige som en kompakt rasistisk fiende. Man diskrimineras, men misstron mot svenska myndigheter gör att anmälningsbenägenheten är låg, enligt DO. Det finns en rädsla för att skicka barnen till skolan, som associeras med mobbning. Om barnen går i skolan, är det inte ovanligt att de döljer sin etniska bakgrund.
Isoleringen från majoritetssamhället har med all sannolikhet konserverat de hierarkiska, patriarkala strukturer som råder hos vissa romska grupper, vilket i sin tur gör romska kvinnors situation särskilt svår.
Det är majoritetskulturen som har makten. Det är den som har diskriminerat och som diskriminerar. Det är den som måste ta initiativet och bygga broar. En del görs; integrationsminister Erik Ullenhag (FP) är engagerad i frågan. Men det är symptomatiskt att den sanningskommission som har efterlysts, nu bara blir en vitbok. Och den kommer bara att ta upp 1900-talets övergrepp eftersom "osäkerheten" blir så "stor" om man går längre tillbaka, säger Ullenhag.
Då kanske vi ska avskaffa historieundervisningen från 1899 och bakåt, om det bara är skrönor.
Det behövs rivas upp damm i den romska frågan. Vi är alldeles för benägna att sopa problemet under mattan. SR:s undersökning borde vara en ögonöppnare.
Men, hurra, vi är ju så bra på mänskliga rättigheter när de kränks utomlands.
