Många människor behöver sin bil. Ännu fler älskar sin bil. Den innebär frihet och självständighet. Men genom forskning om växthusgasers klimatpåverkan vet vi att vårt fossildrivna bilåkande är ohållbart. Och att det på ett oförsvarbart sätt inkräktar på kommande generationers frihet.
Dock: för den som vandrar längs en trafikerad gata i Stockholm i dag, är det svårt att tro att det finns några som helst kunskaper om fossila bränslens farlighet. Det brusar, det rusar, det är helt enkelt knökfullt med bilar i och omkring Sveriges huvudstad. Den minskade trafiken i samband med att Stockholm införde trängselavgifter 2006/2007 ter sig som ett minne blott. Och mycket riktigt rapporterade Dagens Nyheter i torsdags att Trafikverkets siffror visar att res­tiderna har ökat dramatiskt: Det tar 60 procent längre tid att köra E4 norrut in mot Stockholm än det gjorde 2006.
Stockholm är en inflyttningsort, ­vilket helt naturligt ökar bilismen. Dessutom ökar vägtrafiken generellt när ekonomin är god; 2010 ökade således koldioxidutsläppen från vägtrafiken i Sverige med 100 000 ton - trots alla miljöbilar.
När trängselskatterna debatterades före införandet, hävdade Stockholmsmoderaterna, som var motståndare, att det var en klassfråga: Avgifterna skulle göra livet svårare för låginkomsttagare, inte minst kvinnor. Men de som enligt Trafikverket åker mest bil är män och höginkomsttagare, ett fenomen som man lätt kan iaktta om man tittar in i de bilar som försöker stånka sig igenom Stockholm en vardag: Ett stycke farbror, ett stycke farbror, ett stycke farbror...
Vi har inte råd med detta. Vid sidan av klimathänsyn förstörs den konkreta livsmiljön i staden. Det råder ingen tvekan: Det är hög tid att höja ­trängselavgifterna i Stockholm - och det rejält. Avgifter på fler ställen än nu är också en idé ­vilkens tid är inne. Regeringen bestämde i veckan att en särskild utredare ska se över uttaget av trängselskatt. Utredningen ska senast vara färdig i september nästa år.
Det känns som en förfärligt lång tid att vänta.

"Vi måste åka mer kollektivt", sa Mats Kjellman, chef för en av Trafikverkets fyra trafiklednings­centraler i Stockholm, till DN i lördags. "Det går inte att bygga bort detta."
Så är det. Kollektivtrafiken är en vital byggsten om Stockholm ska kunna växa och ­fungera på ett modernt, hållbart sätt. Och juvelen i kollektivtrafikens krona är tunnelbanan. Enligt kalkyler från KTH, Kungliga tekniska högskolan, är en utbyggnad av tunnelbanan ytterst ­lönsam, samhällsekonomiskt, eftersom dess kapacitet är så stor. Så man vet inte om man ska skratta eller gråta åt trafiklandstings­rådet Christer G ­Wennerholm (M). Denne man, som av en händelse är ordförande i Spårvagns­städerna, en organisation för spårvägslobbyn (!), har inte mycket till övers för tunnelbanan. Han tror inte på några KTH-siffror om dess överlägsna lönsamhet. Christer G Wennerholm vill bygga mer av den ökända NK-Expressen, helt enkelt göra Stockholms till en "spårvagnsstad".
Medan Wennerholm lattjar spårvagnskonduktör, går Miljöpartiet framåt i opinionsundersökningar. Den stora frågan är om Wennerholms allians­kolleger kan ta fram sina gröna, framtidssmarta jag.