Politiker måste kunna ändra sig. Visar sig teorier vara fel och förslag få förfångliga effekter gäller det att göra om och göra rätt. Men inom området energi och miljö har politiker, från alla partier, gjort om och tvärtom så många gånger att det är dags för reformpaus.

Ta våra personbilar. Miljöpremie vid köp och lägre beskattning på tjänstebilar som kan köras på etanol gjorde sådana fordon populära. Men de går lika bra att köra på bensin, och de gjorde de flesta så fort fossilbränslet var billigare. Bilisterna tillgodogjorde sig spritrabatten och körde med gammal soppa utan att det fick direkta följder för dem. Fast det ledde till att etanolförmånen togs bort.

Skattereglementet för personbilar har handlat om att minska utsläppen av koldioxid. Men det är inte det enda miljöproblemet med fordonstransporter. Det finns kväveoxider och partiklar som ger dålig luftkvalitet, framför allt i de större städerna. Därför har Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Helsingborg inrättat miljözoner där det är förbjudet att köra tunga dieselfordon som är äldre än åtta år. Gamla lastbilar och bussar som går på biogas, etanol eller RME, en diesel med raps i är däremot okej. Än så länge.

Transportstyrelsen har nämligen noterat att yrkeschaufförerna i likhet med privatbilister gärna tankar något annat än det gröna som ger dem fördelar, om detta annat är billigare. Och det är inget polisen kan, eller bör, lägga resurser på att kolla. Alltså funderar den statliga myndig-heten på att sätta åttaårsgräns för alla tunga fordon, för att stävja miljözonsfusket.

SL, kollektivtrafiken i Stockholm, protesterar i brev till regeringen. Bussarna går på etanol eller biogas, men en hel del av dem är gamla. SL anser att livslängden på en buss är uppåt 15 år. Att skrota ut fordonen som är mitt i livet kostar massor; 700 miljoner kronor, skriver DN.

Uppsala har avstått från att införa miljözon i år eftersom 70 bussar i kollektivtrafiken inte skulle klara kraven.

Här har vi ett genuint dilemma. Om man tänker på total energiförbrukning och råvaruanvändning är det dumt att byta ut fungerande bussar, men ser man till luftkvaliteten kan det vara bra. På papperet.

Men om förtida skrotning av bussar leder till färre turer eller dyrare biljetter finns risken att folk i stället väljer bilen och då är inget vunnet. Tvärtom.

Detta ständiga detaljpetande i miljöregler är olycksaligt. Särskilt när det görs utan ambitioner att titta på totaleffekter. Att möjligen nå en liten partikelvinst till priset av ett större energislöseri är en dålig kalkyl för var och en som ser utanför sitt eget stuprör.

Trafiken har en stor och bekymmersam miljö-påverkan. Men det är mer kollektivt resande som gör saken lite bättre, inte mindre. Så hellre än att skrota bussar bör man köra fler och tätare, och varför inte på el från trådnät?