Polisen rycker ut. Skottlossning i Göteborg i december 2015. Foto: Henrik Jansson
Polisen rycker ut. Skottlossning i Göteborg i december 2015. Foto: Henrik Jansson

Brottsligt att Sverige saknar poliser

Publicerad

Rikspolischefen Dan Eliasson kräver nya miljarder och fler poliser. Det är logiskt. Men varför har han dröjt så länge?

Fram till 2020 behöver polismyndigheten 2 500 fler poliser och 1 600 civilanställda, påpekar Eliasson i en önskelista till regeringen. Och anslaget till myndigheten skulle behöva öka i storleksordningen 1,8 till 2,8 miljarder. Men räcker verkligen den summan?

Till saken hör att svenska poliser är väldigt missnöjda med löner och arbetsvillkor. Polisfacket rustar för konflikt. Dessutom har den nya - men nödvändiga - omorganisationen till en enda myndighet spätt på missnöjet i kåren. Vittnesmålen från poliser om gigantiska övertidsberg och att de "går på knäna" är många

Rikspolischefen hänvisar till att polisen fått mer att göra i och med gränskontrollerna, det förhöjda terrorhotet och alla de bråk som uppstår på asylboenden i landet.

 

I det exceptionella läge Sverige befunnit sig i under de senaste månader har givetvis mycket annat polisarbete blivit lidande. Men fungerade verkligen svensk polis tillfredsställande tidigare, säg för ett år sedan?

 

Knappast. Dödsskjutningarna i storstädernas förorter är inget nytt fenomen. Gängkriminaliteten frodas och har kopplat ett nackgrepp på utsatta bostadsområden över hela Sverige.

Det som ska vara statens hårda kärna - försvaret och polisen - brottas med likartade problem. Deras organisationsreformer är underfinansierade, och såväl Försvarsmakten som Polismyndigheten brottas med allvarliga rekryteringsproblem.

Polisfacket nättidning Blåljus.nu varnade i november för att det är alldeles för få sökande till polishögskolan som klarar antagningsproven. För att kunna fylla de 300 utbildningsplatserna har högskolan sänkt antagningskraven.

Det har också funnits en spärregel: Den som har underkänts på de fysiska och medicinska testerna måste vänta två år med att ansöka på nytt. Den spärren är nu borta.

Sedan 2012 har det också blivit ännu enklare att antas. Då slopades språktesterna och männens löptester blev likadana som kvinnornas. Den som har läst ett par år på juristlinjen har inget att tjäna på detta: Inga plus för akademiska betyg vid antagningen.

Detta kunskapsförakt borde få inrikesminister Anders Ygeman att reagera. Men Ygeman kan inte ens ge ett tydligt - och självklart - besked om att beredskapspolisen nu måste återinföras.

 

Det kommer att ta sin tid innan rikspolischefens krav på 2 500 fler poliser blir verklighet. Frågan är hur mycket antagningskraven behöver devalveras ytterligare.

Antalet utbildade och godkända polisaspiranter år 2020 säger dessutom ingenting om eventuellt nettotillskott i poliskåren, eftersom poliser precis som andra yrkesgrupper går i pension eller byter karriär. När missnöjet nu är så utbrett måste rikspolischefen även se till att bromsa avhoppen.

Hur många PR-konsulter Dan Eliasson än hyr in från Prime kvarstår faktum: Alla dessa protesterande poliser är en usel reklampelare för yrket.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag