Israel har år efter år gått längre och längre i den orättfärdiga bosättningspolitiken. Nu bor över en halv miljon israeler på ockuperad mark på Västbanken och i östra Jerusalem. Trots en enig omvärlds fördömande har regeringar i alla kombinationer satsat på att bygga, för att vid varje ny omgång fredsförhandlingar kunna säga: Men titta, verkligheten har förändrats sedan 1967, en tvåstatslösning kan inte bygga på de gränserna.
Demografin har ändrats, och Israels anseende har minskat i samma takt. Medan den palestinska ledningen i Ramallah på Västbanken har ökat sitt.
Premiärminister Salam Fayyad kan skryta med ökad tillväxt, minskad korruption och bättre säkerhet. Till skillnad från det Hamasstyrda Gaza.
De senaste dagarna har tydligt visat att de israeliska bosättningarna inte bara är ett praktiskt problem för palestinier utan också för israeler. Det är inte särskilt vanligt att Israel river de bosättningar som är illegala också i israeliska ögon. Men det händer. Och då har "Bergstopparnas unga" hämnats genom att ge sig på palestinier. De har bränt ner byggnader, och klottrat budskap som "En död arab är god arab". Den israeliska polisens uppklarningsprocent av dessa illdåd har legat nära noll.

Men natten till tisdagen gick dessa judiska extremister till attack mot den israeliska försvarsmakten i stor skala. De blockerade vägen till Efraimbrigadens förläggning, stoppade brigadchefens bil, ryckte upp dörren och en ung man kastade sten och betong på översten, varvid hans vice skadades lätt. Extremisterna tog sig sedan in i förläggningen och vandaliserade vidare.
Israels politiska ledning rasade. Försvars- och justitieministrarna i högerregeringen sade i går att dessa judiska extremister bör föras in under terroristlagarna. Den tidigare socialdemokratiske försvarsministern kritiserade militären för att den inte sköt de judar som gick till attack.
Ilskan mot bosättarextremisterna tilltog när man i går morse såg att de försökt bränna en öde moské i Jerusalem, samt där klottrat de vanliga otidigheterna. När polisen i går skulle gripa några misstänkta gick ett dussintal extremister till attack, skar sönder däcken och krossade rutorna på polisbilarna. Sex av dem greps.

Det paradoxala är ett dessa extremisters illdåd ger staten Israel en plötslig möjlighet att retirera från bosättningsstrategin utan att tappa ansiktet. För gemene israeliske medborgare blir nu sambandet mellan bosättningar och osäkerhet tydligare: ju fler "lagliga" bosättningar, desto fler olagliga. Ju fler olagliga, desto mer våld.
Idiotdåden ger Israel och den palestinska myndigheten på Västbanken en helt ny chans att arbeta tillsammans för säkerhet, att samtala och hitta fram till det som kan ge varaktig säkerhet - två stater, sida vid sida. Det borde till och med premiärminister Benjamin Netanyahu förstå.