Mer i plånboken. Foto: Christian Örnberg
Mer i plånboken. Foto: Christian Örnberg

Borgs PR-miss

Publicerad
Uppdaterad
Grattis alla löntagare - gott nytt år och gott nytt jobbskatteavdrag! Men alldeles för få svenskar känner till att inkomstskatten faktiskt har sänkts och fortsätter att sänkas.
I år blir det fjärde steget i jobbskatteavdraget verklighet och ytterligare ett par hundralappar i månaden på kontot för alla som jobbar vitt och bidrar till vår gemensamma välfärd. Sammanräknat innebär avdraget en skattesänkning på runt 1 600 kronor i månaden för en person som tjänar 25 000.
Det borde betraktas som en oerhört välkommen förstärkning av hushållskassan.
Ett problem är dock att sensationellt få svenskar känner till denna, med svenska mått, dramatiska skattesänkning. Endast 40 procent av den arbetsföra befolkningen kände till avdraget när Riksrevisionen lät SCB undersöka saken i höstas. I gruppen ungdomar 20-24 år var det bara 16 procent som visste om jobbskatteavdragets existens.
Hur är det möjligt att så många totalt har missat en av regeringens hörnstenar i den ekonomiska politiken? Är stora delar av svenska folket - och ungdomar i synnerhet - totalt ointresserade av sin privatekonomi? Eller har de så gott om pengar att sänkta skatter inte spelar någon roll?
Knappast.

Jobbskatteavdraget syftar
till att öka drivkraften för att jobba. Därför är det extra bekymmersamt att nyckelgrupperna för själva reformen, de med "svag ställning på arbetsmarknaden" - arbetslösa, ungdomar och invandrare - har så låga kunskapsnivåer: 7 av 10 har ingen aning om att det blivit lönsammare att jobba.
Riksrevisionen konstaterar att okunskapen kan leda till att reformen inte får den fulla effekt som regeringen räknat med. På typiskt svenskt sätt rekommenderar man att skatteverket borde få regeringens uppdrag av regeringen att "informera allmänheten". Vem vet: kanske dyker det upp käcka meddelanden i SVT:s "Anslagstavla" om att regeringen faktiskt sänkt inkomstskatterna med 70 miljarder kronor.
Men det borde finnas gränser för myndigheternas informationsansvar. Att Anders Borg och regeringen uppenbarligen har misslyckats med att entusiasmera folk för jobbskatteavdragets fördelar är ytterst ett politiskt problem för finansministern.

Talande nog var det inte på regeringens hemsida man kunde hitta siffrorna och räkna ut hur stor skattesänkningen blev för egen del. Det var i stället en privatperson i Uppsala, Harald Klomp, som med sin sajt "jobbskatteavdrag.se" för ett år sedan var först på banan.
Regeringen har alltså inte lyckats förmedla det glädjande budskapet om svenska folkets rekordstora skatteåterbäring. Visst finns det tid för att kompensera för denna jättelika PR-miss. Skattesänkningarna har en garanterad plats i valrörelsen. Men i stället för att vänta på besked från de rödgröna om hur många miljarder de vill höja våra jobbskatter, borde Reinfeldt & Borg ta initiativet. Du förtjänar mer på kontot efter skatt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag