Utbildningsminister Jan Björklund vill ha betyg från årskurs 6 i grundskolan. Foto: Nils Petter Nilsson
Utbildningsminister Jan Björklund vill ha betyg från årskurs 6 i grundskolan.  Foto: Nils Petter Nilsson

Betyg:

Publicerad
Uppdaterad
Nog är tajmningen misstänkt. Med bara fyra månader kvar till valet kastar utbildningsminister Jan Björklund in en riktig brandfackla i valrörelsen - tidigare betyg från årskurs 6 i grundskolan.
Det förslaget fanns med redan i valplattformen inför valet 2006. Att det dröjt ända tills nu innan det skickas ut på remiss förklarar Björklund med att de olika skolreformerna hänger ihop och förutsätter varandra. Nåja. Utbildningsministern är förstås fullt medveten om betygsfrågans sprängkraft och bidrar så klart gärna till att den hamnar i händelsernas centrum under valrörelsen.
Med skuggbudgeten avklarad är betygen en av de svåraste stötestenarna som återstår för de rödgröna. Socialdemokraterna har lärt läxan efter valförlusten 2006 och har bestämt sig för att inte ta strid om skolpolitiken. Följaktligen tycker även S att betyg från årskurs sex är en utmärkt idé.
Problemet är att samarbetspartierna tycker annorlunda. Miljöpartiet kan tänka sig betyg i avgångsklasserna för att möjliggöra urval till gymnasiet och högskolan, men vill i övrigt satsa på skriftliga omdömen i stället. Vänsterpartiet kräver att betygen slopas helt och hållet.

Om de rödgröna inte lyckas komma överens före valet kan det bli ett riktigt sänke för dem på valdagen. Betyg är nämligen populärt hos väljarkåren. En Sifoundersökning i början av året visade att det bara är en procent av svenskarna som vill ha en betygsfri skola. Ohly & Co har alltså inte ens stöd bland de egna väljarna för sitt betygshat.
Visst hade det varit önskvärt med en blocköverskridande överenskommelse om betygen, men så länge V och MP avviker så kraftigt från övriga partier förefaller det orealistiskt. Att införa betyg från årskurs sex är inget utstuderat katederkonservativt förslag, utan en försiktig återgång till en mer rimlig ordning. Det är 70-talets excesser - i dag försvarade av V och MP - som står för extremismen i svensk skolpolitik.
Betyg har en viktig roll att spela. De ger elever, föräldrar och skola en klar bild av kunskapsläget, vilket gör det lättare att upptäcka problem i tid. De är också en morot för elever att anstränga sig lite extra. Och de tjänar som ett urvalsinstrument, som elever bara är betjänta av att vänja sig vid i tid.

Däremot finns det skäl att ifrågasätta om den nya bokstavsskalan i sex steg verkligen är den bästa lösningen. Vad är det för fel på de gamla sifferbetygen som gjorde det enkelt att räkna ut ett medelbetyg?
Björklund förtjänar också kritik för sin fixering vid behöriga lärare. Bara den som kan visa upp en lärarlegitimation ska ha rätt att sätta betyg, vilket särskilt på högstadiet får den absurda konsekvensen att många lärare inte kommer att få sätta betyg på sina egna elever. Vem är betjänt av det?
Men i grundfrågan - att det är för sent att börja med betyg i årskurs åtta - är han helt rätt ute. Sahlin lär inte sova riktigt gott om nätterna förrän hon fått sina lagkamrater att inse det.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag