SEGERVISSA. En grupp unga egyptiska kvinnor gör V-tecknet under demonstrationerna i Kairo som ledde till att landets president Mubarak avgick. KHALIL HAMRA/AP Foto: Khalil Hamra
SEGERVISSA. En grupp unga egyptiska kvinnor gör V-tecknet under demonstrationerna i Kairo som ledde till att landets president Mubarak avgick. KHALIL HAMRA/AP Foto: Khalil Hamra

Beslöjad frihet

Publicerad
Uppdaterad
Om alla kvinnor i ett arabland drog av sig slöjan, skulle det innebära ett stort steg för jämställdheten? Många i väst skulle nog svara ja. Många skulle nog till och med ha en digital syn på saken:
Slöja=totalt kvinnoförtryck.
Avtagen slöja=yippie, jämställdhet.
I själva verket lyder jämställdheten i Mellanöstern och Nordafrika under samma lagar som överallt annars. Demokrati, välstånd och förnuft hjälper. Förtryck, fattigdom och religion stjälper.
Under 00-talet gick det framåt för kvinnorna i dessa 18 så kallade MENA-länder. Tankesmedjan Freedom house studerade kvinnors grad av frihet 2005 och, igen, 2010.
Det blev mestadels bättre - från ett mycket dåligt läge.
Utbildning är en central frihetsnyckel och kvinnor har marscherat in på lärosätena i allt större skaror och inom allt vidare fält. Det är fler kvinnor än män inom den högre utbildningen i samtliga länder.
Fler kvinnor förvärvsarbetar, om än på låg nivå. I stället för glastak kämpar man mot ett klistergolv. Arbete ger kvinnorna egen inkomst och mer frihet gentemot familjen.
Fler kvinnor i förvärvslivet påverkar dessutom sociala normer; synen på vad kvinnor får och kan göra, förändras en smula.

Även juridiskt har det här och där skett förbättringar. I Kuwait har kvinnor fått samma politiska rättigheter som män och 2009 valdes fyra kvinnor in i parlamentet. I Algeriet kan kvinnor få vårdnaden om sina barn.
Men detta är djupt konservativa länder där familjen, inte individen, är viktigast. Kvinnors frihet är därför särskilt hårt beskuren inom äktenskaps- och skilsmässolagstiftning. Bara i två länder är "familjevåld" förbjudet och hedersmord ser man i regel på med förstående ögon.

I en del länder har kvinnors ökade frihet lett till motreaktioner. I Syrien var man nära att förändra familjerätten i konservativ riktning när kvinnor blivit väl synliga i det offentliga.
I det socialistiska paradiset Libyen fanns planer på att förbjuda kvinnor under 40 att lämna landet utan sällskap av en manlig släkting. Och strax efter att kvinnor fick fulla politiska rättigheter i Kuwait, kom krav på att aktivera en gammal lag om könssegerade högskolor.

Vad behövs
för att öka kvinnors frihet från nuvarande miniminivå och göra framstegen beständiga och reella? Ett uppenbart svar är: demokrati, politiska och medborgerliga fri- och rättigheter.
Mötesfrihet och föreningsfrihet gör det lättare för kvinnor att organisera sig och ställa krav på lagförändringar. Samma friheter ger liv åt civilsamhället; religionen får konkurrens om människors intressen och identitetsbyggande.
Yttrande- och tryckfrihet ger friare medier som kan lyfta fram missförhållanden, syna makten, debattera normer och krossa myter.
Den upprorsvåg som rullar över området innebär en chans, inte bara till större frihet för hela folk, utan till större jämställdhet mellan kvinnor och män.
Men till och med i det mest förtryckande av MENA-länder, Saudiarabien, tänjer modiga kvinnor på frihetens gränser. Låt inte slöjorna dölja den insikten.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag