2009 är ett valår och partierna satsar nu inte bara på EU-parlamentsvalet den 7 juni, utan också på vad som brukar kallas "det glömda valet".
20 september är det kyrkoval. Och trots att Svenska kyrkan sedan millennieskiftet är skild från staten vill inte partierna skilja sig från kyrkan.
Denna sammanblandning begränsar religions- friheten, samtidigt som andra trossamfund diskrimineras då partierna ser till att Svenska kyrkan får åka i gräddfil. Exempelvis får prästvigda i partiernas kyrka automatisk vigselrätt, medan andra samfund måste ansöka.
Någon som hört talas om "moderata muslimer" som engagerar sig i styret av en moské och hur koranen ska tolkas ideologiskt utifrån det moderata partiprogrammet? Hur lyder valmanifestet för "socialdemokratiska metodister" som vill styra Metodistkyrkan? Eller "centerpartiets buddister?"
Ändå vill partierna år 2009 belägra den Svenska kyrkan och besluta i olika trosfrågor.
Kyrkans andliga ledare, biskoparna, är dessutom utestängda från det högsta beslutande organet, kyrkomötet.
Teoretiskt skulle alltså moderaterna, om de hade politisk majoritet, kunna besluta att Jesus budskap måste sättas i en liberalkonservativ kontext.

Nu tycker Fredrik Reinfeldt att "långsiktigt" har inte politiken någon roll att spela i Svenska kyrkan och att moderaterna gradvis ska minska sitt engagemang i kyrkan. Helst skulle han, som inte är medlem, säkert vilja klippa banden direkt.
Socialdemokraterna är största parti, eller nomineringsgrupp som det heter, och enligt partiets valmanifest vill man "Prioritera dop, konfirmation, vigslar och begravningar".
Det låter inte som någon direkt valvinnande fråga, men så är partiernas kyrkovalsmaterial fyllda med sådan här plattityder och floskler. Vilket bidrar till att väljarna sviker.
Förra valet 2005 var valdeltagandet runt 12 procent. Svenska kyrkan borde fråga sig om det inte finns andra sätt att organisera inflytandet från sina församlingsmedlemmar.
I religionsfrihetens Sverige ska i alla fall inte partierna engagera sig i något kyrkoval.