Alliansledarna var omåttligt stolta när de i går presenterade den senaste budgetnyheten - en "historisk", 4 miljarder stor satsning på rättsväsendet. Ingen syntes missnöjd. Socialdemokraterna hade för en gångs skull ingenting kritiskt att säga och från Vänsterpartiet hördes till och med beröm. Så okontroversiellt är det att satsa på brottsbekämpning. Det är också helt rätt i sak. Men det viktiga är inte hur mycket pengar man satsar utan hur mycket man får ut. Den insikten gav inte de glada partiledarna uttryck för i går.
När det gäller satsningarna på domstolarna, åklagarväsendet och kriminalvården finns det inte mycket att orda om. Dessa områden har under lång tid haft en ständigt ökande arbetsbörda utan att tillräckliga resurser har kommit till.
Men merparten av pengarna tillfaller polisen och det är högst tveksamt om den satsningen kommer att ha önskad effekt. Regeringen har ett olyckligt perspektiv, där det är målet om 20 000 poliser som avgör storleken på anslagen.

Detta mål låter kanske fint och stort men betyder egentligen ingenting för brottsbekämpningen. Problemen med poliskåren har inte att göra med storlek, utan med ineffektivitet. Polisforskaren Stefan Holgersson har konstaterat att det vore mer effektivt att få tio procent av poliserna att bli mer effektiva än att rekrytera tio procent till.
Hans forskning visar att en stor del av poliskåren i praktiken utgörs av dödkött - lågproduktiva poliser som inte tar några egna initiativ för att bekämpa brott. Enligt Holgerssons undersökningar är nyutexaminerade poliser i regel entusiastiska, men många blir snabbt lata och desillusionerade. De tycks smittas av en dålig arbetskultur. Så länge den inte bryts är det föga meningsfullt att satsa på fler poliser.

Och om polisen ska bli bättre måste politikerna börja säga något annat än "fler" och "mer". Polisen har alltför länge tillåtits vara en skyddad verkstad. Det är därför ekonomin är i ständig oordning. Trots att polisen har fått ökade resurser de senaste åren finns budgetunderskotten kvar. Det är därför regeringen anslår 780 miljoner extra till rikspolisstyrelsen för i år. De pengarna borde inte komma med en klapp på huvudet, utan med ett tag om kragen.
Anledningen till regeringens, och för den delen oppositionens, polispopulism är att man tänker sig att den går hem hos väljarna. Men här kan det finnas anledning att tänka om. Samtidigt som polisen har blivit sämre på att klara upp brott har medborgarnas förtroende för den minskat, enligt SOM-institutet.
Det är hög tid att kassera det nötta slagordet "fler poliser". "Bättre poliser" borde i stället vara regeringens paroll.