"Riktiga betyg är bättre än höga betyg - Förslag till omprövning av betyg". Så lyder den anskrämliga titeln på en utredning som överlämnades till utbildningsminister Jan Björklund i går.
Men ämnet är intressant. Det handlar om elevers rätt att överklaga betyg.
Utredningen föreslår att en elev som inte får gehör hos läraren när han ifrågasätter ett betyg, ska kunna gå vidare till rektor. Rektorn kan ompröva betyget, på egen hand eller med hjälp av andra pedagoger.
Förutsättningen för att satta betyg ska kunna bedömas av någon utomstående, understryker utredningen, är att lärare noga och kontinuerligt dokumenterar alla elevers prestationer.

Det är inte svårt att se problem med förslaget. För det första är det stora, generella problemet inom svensk skola betygsinflation. För höga betyg, inte för låga.
Och det saknas inte vittnesmål från lärare som har utsatts för påtryckningar när de satt "låga" betyg. Inte bara från elever och föräldrar utan även från rektorer och kolleger som fruktar att skolan ska tappa värdefulla elever om den får rykte om sig att snåla med betygen.
Risken finns att omprövningsmöjligheten skulle spä på inflationen.
Kravet på lärarna att dokumentera mer är inte heller oproblematiskt. Om det måste ske så utförligt att en utomstående kan värdera dokumenten "objektivt" kan det bli mycket tidsödande. Det kan också bli så, erkänner utredningen, att krav på att få se dokumenten "kan leda till att undervisningen får en inriktning som främjar god dokumentation i stället för goda kunskaper".
Exempelvis fler simpla flervalsprov som kan tjäna som lättsmält "bevismaterial" för läraren.

Men det finns viktiga fördelar med omprövningsinstitutet, vid sidan av den principiella rättssäkerhetsaspekten.
Lärarna skulle få incitament att bli bättre på att sätta betyg. Forskning visar att annat än kunskapsnivå påverkar betygssättningen. Ett skäl till att pojkar, liksom elever med invandrarbakgrund, får lägre betyg än flickor och svenskar kan vara att lärare premierar uppmärksamma, skötsamma, vältaliga elever.
Sådant skulle antagligen stävjas av hotet om omprövning.

Om en procent av betygen ifrågasattes skulle det innebära 70000 omprövningar per år. Det får inte vara för enkelt att överklaga. Minimum är en skriftlig begäran där eleven utförligt ger sakliga skäl till varför han är värd bättre betyg.
Ett annat sätt att sovra är att ge missnöjda elever "särskild prövning": de får genomgå en (kostnadsfri) tentamen om de är missnöjda.
Tentor gör man inte om man kan slippa, men de borde välkomnas varmt av den som verkligen har något att bevisa.
Jan Björklund är negativ till utredningens förslag. Han hävdar att den nya skollagen och lärarutbildningen kommer att leda till bättre satta betyg. Han har nog rätt. Fler nationella prov skulle också hjälpa. Men perfekta betyg? Knappast.
Björklund vill ha lugn och ro i klassrummet. Bra. Men det betyder inte att ungarna ska vara maktlösa.