Tuffa tider. Efter u-svängen i migrationspolitiken väntar nu nästa prövning för Åsa Romson och Miljöpartiet: värdlandsavtalet med Nato. Foto: Pelle T Nilsson/AOP-IBL
Tuffa tider. Efter u-svängen i migrationspolitiken väntar nu nästa prövning för Åsa Romson och Miljöpartiet: värdlandsavtalet med Nato. Foto: Pelle T Nilsson/AOP-IBL

Ännu en svekdebatt väntar för Miljöpartiet

Publicerad

Hur ska Åsa Romson förklara för miljöpartisterna att Sverige fördjupar samarbetet med Nato?

I slutet av februari ska MP hålla ”dialogkonferenser” på tre orter. Syftet med konferenserna är enligt inbjudan att den ”tillfälliga asyllagen ska bli så kortvarig som möjligt”. De tre år som lagen är tänkt att gälla kan dock knappast definieras som något ”kortvarigt”.

Terapisessionerna för detta sargade parti tar dock inte upp en annan explosiv fråga: Regeringens kommande proposition om Sveriges värdlandsavtal med Nato.

”Skit” sa MP om regeringens flyktingpolitik. Vad ska partiet då säga om Nato-avtalet som man måste skriva under? Dubbelskit?

Hur ska Åsa Romson förklara för partimedlemmarna att Sverige fördjupar samarbetet med Nato och ger alliansen tillstånd att öva på svenskt territorium? Det innebär i praktiken att Sverige lämnar Natos väntrum och ställer sig på tröskeln till ett medlemskap.

 

För MP med sina pacifistiska rötter är motståndet mot detta avtal självklart, och man protesterade högljutt när det förra året stod klart att även S välkomnade värdlandsavtalet. I regeringsställning har det däremot varit knäpptyst. Men Romson och Fridolin kommer inte kunna smita från nästa svekdebatt som närmar sig med stormsteg. När partiet dessutom brottas med usla opinionssiffror kommer ännu fler miljöpartister att ifrågasätta prislappen för att sitta i regeringen.

Natomotståndarna brukar hävda att Sverige smygansluter sig till Nato. Inget kan vara mer felaktigt. Beslutet om värdlandsavtalet kommer att fattas i god demokratisk ordning av riksdagen.

Natomotståndarna påstår vidare att ett svenskt Natomedlemskap allvarligt skulle öka spänningarna i Östersjön. Problemet med detta argument är att Ryssland i sin krigsplanering – likt det forna Sovjet – räknar Sverige som en de facto-medlem.

Precis som de baltiska staterna var suveräna att bestämma över sin säkerhetspolitik och gå med i Nato ska inte eventuella ryska reaktioner diktera Sveriges vägval. Inte ens pacifisterna i MP kan väl anklaga Lettland – med sin landgräns till Ryssland – för att ha bidragit till att destabilisera Östersjöregionen?

Pratet om att vi skulle ge upp vår ”alliansfrihet” med ett Natomedlemskap är för övrigt rena rama snurren – den övergavs 1 januari 1995 när vi gick med i EU.

Att Sverige nu bistår Frankrike militärt i kriget mot terrorn är en konsekvens av att fransmännen åberopat solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget. Vår riksdag har dessutom antagit en egen solidaritetsdeklaration om att vi ska bistå våra baltiska grannar vid ett angrepp: ”Sverige bör kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd.”

I verkligheten är det bara tomma ord. Krisen i vårt enveckas-försvar är ingen statshemlighet. Natomotståndarna brukar hävda att Sverige blir ”tvungen” att öka försvarsbudgeten kraftigt vid ett Natomedlemskap.

Sanningen är att det behöver vi göra i vilket fall som helst. Och det blir betydligt enklare att göra utan MP i regeringen.

 

Läs också:

Vänstern hycklar om kärnvapnen

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

 

 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag